När fördomar sätter käppar i tåghjulen.

Lokförare med aspergers avstängd efter diagnos. Gå med i facebookgruppen och visa ditt stöd – var med och väck opinion mot att endast en diagnos skall utesluta någon. Inga tester om lämplighet har gjorts innan uteslutningen. Och 28 prickfria år i yrket räknas plötsligt inte. Ska människor inte våga söka utredning nu?

Han har inte fått arbeta på två år nu. Medan jag hade varit helt trygg att åka tåg med en aspergare som förare, faktiskt mer trygg än med någon utan de explicita fördelarna de aspergska personlighetsdragen kan ge av totalfokus på en uppgift och noggrannhet vid säkerhetskontroller.

FORSKNING & FRAMSTEG 5/2012 har en utförlig artikel om lokföraren som efter 28 prickfria år i sitt yrke fråntagits sina arbetsuppgifter – efter att Transportstyrelsen fått veta att han fått diagnosen Aspergers diagnos. Omstridd diagnos stoppar lokförare. Artikeln är mycket läsvärd pga av sin fördjupning i autismdiagnoser och flera fakta i fallet som inte framkommer i dagspressen.

Lokförarens fru ångrar nu att hon uppmuntrade sin man att genomgå utredning och är med facit i hand också tveksam till att deras dotter fått diagnos – med tanke på hur stigmatiserat hennes man har behandlats.

Om än lokföraren fördömts utav endast en läkare på Transportstyrelsen – men det var ju tillräckligt.  Morten Sternudd, företagsläkare, är den medicinskt ansvarige ”experten” bakom myndighetens beslut och han kan inte hänvisa till någon forskning eller speciell olycksstatistik vad gäller aspergare som framför tåg. 28 olycksfria år talar till lokförarens fördel – han kanske är mer lämpad för yrket än andra till och med. Men han får inte arbeta.

”– Diagnosen i sig är inte ett hinder, säger Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsens trafikmedicinska råd. Den som har Aspergers syndrom måste ha intyg från läkare som i det enskilda fallet ska bedöma om han eller hon är lämplig som förare. Det innebär att en person med diagnosen kan få tillstånd att köra en turistbuss eller en lastbil med farligt gods. Men tåg är alltså inte tillåtet. Varför är det så olika? Ingen av myndighetens läkare har någon medicinsk förklaring.”

Det hela verkar rätt korkat och enbart baserat på fördomar.

Professor Christopher Gillberg säger: ”Jag skulle inte tveka att svara att diagnosen Aspergers syndrom i sig aldrig någonsin skulle kunna motivera att någon tas från något jobb över huvud taget.”

Och även Peder Rasmussen, överläkare vid Enheten för barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ifrågasätter tillämpningen. Han har arbetat som extern expert åt Transportstyrelsen, dock inte med Torolf Janssons fall.

”– Att den här mannen ska avstängas efter att ha kört prickfritt i så många år ter sig groteskt, säger han.”

Jag håller med lokförarens fru som säger att:
”– Det är ju helt galet. Det skulle inte förvåna mig om många andra lokförare också skulle få diagnosen Aspergers syndrom om de blev utredda.”

Arbetsgivaren SJ har hela tiden försökt hjälpa lokföraren tillbaka till det arbete han skött utan klander – i 28 år. Fallet överklagas nu till Förvaltningsrätten.

Ska alltså människor avstå från en neuropsykiatrisk utredning, trots att den kan ge viktiga förklaringar och även hjälp i privatlivet – för individen?

Är det där vi har hamnat? Att bara namnet på en neuropsykiatrisk diagnos ger rött skynke. Utan kunskap om vad diagnosen kan innebära som fördel – till och med. Eller utan personlig testning. Så kan man slänga bort ett liv och knäcka en människa. Om man är företagsläkare – med huvudet uppstucket för långt upp i sin egen ända.

Jag hoppas – liksom lokföraren, hans familj och alla vi andra att Transportstyrelsen får nya riktlinjer efter dom av Förvaltningsrätten då en aspergerdiagnos inte ses som hinder för lokföraryrket. Jag tror ju till och med att diagnosen kan vara till fördel. Och jag hoppas att det ger en väldigt duktig yrkesman den upprättelsen han förtjänar. Någon jag hade velat åka med varje gång jag åker tåg.