Posts Tagged 'aspergers'

Det (skrämmande) glömda om autism – TED-Talk

Hans Asperger at work with the Autism Children: "Sina små professorer".

Hans Asperger at work with the Autism Children: ”Sina små professorer”.

”Decades ago, few pediatricians had heard of autism. In 1975, 1 in 5,000 kids was estimated to have it. Today, 1 in 68 is on the autism spectrum. What caused this steep rise?

Steve Silberman points to “a perfect storm of autism awareness” — a pair of psychologists with an accepting view, an unexpected pop culture moment and a new clinical test.

But to really understand, we have to go back further to an Austrian doctor by the name of Hans Asperger, who published a pioneering paper in 1944. Because it was buried in time, autism has been shrouded in misunderstanding ever since.

(This talk was part of a TED2015 session curated by Pop-Up Magazine: popupmagazine.com or @popupmag on Twitter.)”

Inte olidligt långt, 14 mycket intressanta minuter.

 

 

Annonser

Autism är inte en sjukdom och kan inte medicineras bort

En vanlig fråga är om man kan bota autism. Nej.

Autism kan inte medicineras bort.

Autism är en funktionsstörning som ger nedsatta funktioner jämfört med 98-99% av befolkningen och autism följer en livet ut. Det som krävs är en anpassad närmiljö med så lite stress och förändringar som möjligt – främst i hem och skola. Fasta rutiner och strategier för att klara av vardagen kan förbättra förmågorna, men man botas lika lite som en rörelsehindrad som klarar sig bättre med hjälpmedel.

Det är mycket vanligt att man har andra neuropsykiatriska/NPF diagnoser också samtidigt. Exempelvis ADHD eller nedan listade symptom och dessa ofta besvärliga tillstånd som kan mildras med rätt medicinering. Att få mer kontroll över dessa övriga symptom kan lätta lidandet och även hjälpa till så att en person med autism kan hantera livet lite lättare. Det är svårt nog som det är med enbart autism.

Uttrycket samsjuklighet återkommer ofta inom vården. Det innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Dubbeldiagnoser kan det kallas också. Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykiska sjukdomar och vid missbruksproblem. Benämningen används även – lite missvisande – vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eftersom de inte betecknas som sjukdomar, men man kan ha dubbeldiagnoser med både och.

Samsjuklighet är  mycket vanligt vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, aspergers syndrom, autism och tourettes syndrom. De neuropsykiatriska tillstånden behöver i sig inte utgöra sådant lidande att det kallas sjukdom. Däremot medför de en kraftigt förhöjd risk för att utveckla andra typer av psykiska störningar. Ett exempel på samsjuklighet är Aspergers syndrom som är vanligt förekommande med ADD. ADHD förekommer ofta med borderline.”

Samsjuklighet och medicinering vid autism

Symptom som kan ge anledning till medicinering:
Sömnstörning
Överaktivitet
Ångest
Självskadande beteende
Tvång, fixeringar
Depressiva symptom
Humörsvängningar, utbrott, utagerande beteende

Men alla individer är olika, även om de har samma diagnoser.

HAPPY-CHILDREN

Sjukvårdsupplysningen beskriver autism som en funktionsnedsättning, dvs en funktionsvariant.

Autism – och aspergerförbundet (som översatt texten från NYS Department of Health, Early Intervention Program): ”Autism är ett neurologiskt beteendesyndrom som orsakas av en funktionsrubbning i det centrala nervsystemet och som leder till en störning i utvecklingen.” Ett syndrom betyder flera kriterier sammanslagna.”


”Missuppfattning: Autism är en psykisk sjukdom.
Fakta: Autism är en neurologisk variant att vara och uppfatta världen och är inte en psykisk sjukdom.
Missuppfattning: Barn med autism är förståndshandikappade.
Fakta: Även om förståndshandikapp ofta förekommer tillsammans med autism är inte alla barn med autism förståndshandikappade. Intelligenskvoten för barn med autism sträcker sig från mycket låg till mycket hög.
Missuppfattning: Barn med autism är besvärliga barn som har valt att inte uppföra sig.
Fakta: Vissa aggressiva beteenden kan vara symtom som hör ihop med autism. Det kan finnas många orsaker till varför vissa barn med autism ibland uppvisar destruktiva eller aggressiva beteenden (som exempelvis förvirring på grund av språkstörning, stor ängslan eller låg tolerans för förändringar bara för att nämna några). Dessa beteenden ”väljs” normalt inte av barnet.

Kom alltid ihåg att barn som kan göra rätt och uppföra sig gör det. Ingen funktionsnedsättning kan fostras bort. Däremot kan man underlätta genom anpassningar av miljön och pedagogik. Många föräldrar får sneda blickar eller dräpande kommentarer om ouppfostrade ungar när deras barn med ADHD eller autism uppför sig annorlunda på stan. Rent beklämmande.

Asperger och ADHD finns kvar i evolutionen av en orsak

Jag vilar idag väldigt bra i att jag fick diagnosen ADHD. (Men det tog ca. 2 år efter fastställd diagnos att bearbeta det nya och det gamla.) Jag har också autistiska personlighetsdrag. De där upprörda tankarna om orättvisan i att jag inte fick lov att passa in fast att jag är perfekt som jag är skapad, de har svalnat lite eftersom jag är mer upptagen av att ta tillbaka mitt liv nu. Det liv jag blev förnekad bara för att jag inte fungerar som majoriteten. Ja, ni vet, i samhället vi lever i och det är tänkt vi ska samsas i och få våra platser eller iaf få chansen att ta dem?

Men nu tänkte jag mest fylla på i denna min nya blogg som jag ägnar åt ADHD och andra neuropsykiatriska funktionshinder, eftersom det faktiskt inte finns tillräckligt skrivet att tillgå för de som söker. De som funderar för att de känner att de behöver andra svar än de fått. De som mår bra när de kan duga som de är, men också blir åsidosatta för att de inte passar in i mallen. Och det är därför de söker. Nothing makes sense, trots att man gjort allt rätt som man lärt sig.

Jag tänker så här idag, att jag som har en diagnos som i vårt samhälle faktiskt har etiketten funktionsnedsättning: Det är faktiskt inte mig det är fel på. Det är egentligen inte ens en diagnos, det är en personlighetstyp men har blivit en svårighet pga av det moderna samhällets snäva utformning.

För våra gener hade aldrig överlevt sedan människans begynnelse om vi hade varit helt värdelösa för evolutionen. Eller är vi bara extra sexiga? Finns det en enda människa som verkligen tror något sådant, så hör av dig.

I emigrantlandet USA är AD(H)D mer accepterat och mer forskat på och talat om. Det är en stor kontinent. Den är skapad av de som vågade ta steget ut på landgången ut i ovissheten. Det är antagligen ingen slump att man kan tala om AD(H)D i USA när det nästan är förbannad lögn inom psykiatrin i Sverige. Eftersom många utan rätt, kanske neuropsykiatrisk diagnos hamnar inom den vanliga psykiatrin för att de har gått sönder.

I den här bloggen lägger jag mig inte lika mycket vinn om att länka till undersökningar eftersom ni är betrodda att googla själva. Informationen finns för den nyfikne.

Men här tänker jag nu länka till en undersökning av hur nomadfolk blir magrare av att bli bofasta, eftersom deras ADHD-lika gener är mer fördelaktiga i nomadlivet då nyfikenhet, försvarsberedskap och lite andra överlevnadsinstinkter fungerar bättre i det vilda landskapet än i det tama. LänkTackar min vän som heter Kalle Blomqvist för hans öron och ögon, som gav mig länken. Gillar mina detektivvänner. 😉

Fascinerande, eller hur? Lika fascinerande är det att fundera på vilka som satt timtals på stenåldern och lärde sig knacka flintastenar till vassa eggar som genererade fler bytesdjur, alltså proteinrik mat som fick hjärnorna att växa. Var det månde aspergare som hade det fokuserade tålamodet att lyssna till stenarnas klang i timtal och visste hur sprickorna gick som de flesta andra hade tröttnat på efter en halv dag?

Att det var ADHD-personligheter som smakade på nya växter på vinst eller förlust, det är väl självklart? Lite svinn får man räkna med, för evolutionens skull.

Men inte hur mycket svinn som helst, när vi behöver nytänkarna och inte bara de fyrkantiga byråkraterna som format samhället där ingen olik dem får en självskriven plats.

Ett samhälle som premierar inavel i svågerpolitik är dödsdömt när de nya friska idéerna har tagit slut eller ingen längre finns kvar som kan finslipa eggarna, som i den nya tekniken.

Uteslutningen på arbetsmarknaden är en stor samhällsförlust – för att inte tala om det personliga mänskliga lidandet det innebär att inte ens få chans att visa vad man kan – ofta lite bättre än de som accepteras utan knussel.

Ett sådant samhälle kommer i längden att bli handikappat. Fy så korkat.

För om alla ”neuropsykiatriska” personligheter strejkade då?

 


Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: