Autism är inte en sjukdom och kan inte medicineras bort

En vanlig fråga är om man kan bota autism. Nej.

Autism kan inte medicineras bort.

Autism är en funktionsstörning som ger nedsatta funktioner jämfört med 98-99% av befolkningen och autism följer en livet ut. Det som krävs är en anpassad närmiljö med så lite stress och förändringar som möjligt – främst i hem och skola. Fasta rutiner och strategier för att klara av vardagen kan förbättra förmågorna, men man botas lika lite som en rörelsehindrad som klarar sig bättre med hjälpmedel.

Det är mycket vanligt att man har andra neuropsykiatriska/NPF diagnoser också samtidigt. Exempelvis ADHD eller nedan listade symptom och dessa ofta besvärliga tillstånd som kan mildras med rätt medicinering. Att få mer kontroll över dessa övriga symptom kan lätta lidandet och även hjälpa till så att en person med autism kan hantera livet lite lättare. Det är svårt nog som det är med enbart autism.

Uttrycket samsjuklighet återkommer ofta inom vården. Det innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Dubbeldiagnoser kan det kallas också. Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykiska sjukdomar och vid missbruksproblem. Benämningen används även – lite missvisande – vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eftersom de inte betecknas som sjukdomar, men man kan ha dubbeldiagnoser med både och.

Samsjuklighet är  mycket vanligt vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, aspergers syndrom, autism och tourettes syndrom. De neuropsykiatriska tillstånden behöver i sig inte utgöra sådant lidande att det kallas sjukdom. Däremot medför de en kraftigt förhöjd risk för att utveckla andra typer av psykiska störningar. Ett exempel på samsjuklighet är Aspergers syndrom som är vanligt förekommande med ADD. ADHD förekommer ofta med borderline.”

Samsjuklighet och medicinering vid autism

Symptom som kan ge anledning till medicinering:
Sömnstörning
Överaktivitet
Ångest
Självskadande beteende
Tvång, fixeringar
Depressiva symptom
Humörsvängningar, utbrott, utagerande beteende

Men alla individer är olika, även om de har samma diagnoser.

Sjukvårdsupplysningen beskriver autism som en funktionsnedsättning, dvs en funktionsvariant.

Autism – och aspergerförbundet (som översatt texten från NYS Department of Health, Early Intervention Program): ”Autism är ett neurologiskt beteendesyndrom som orsakas av en funktionsrubbning i det centrala nervsystemet och som leder till en störning i utvecklingen.” Ett syndrom betyder flera kriterier sammanslagna.”

”Missuppfattning: Autism är en psykisk sjukdom.
Fakta: Autism är en neurologisk variant att vara och uppfatta världen och är inte en psykisk sjukdom.
Missuppfattning: Barn med autism är förståndshandikappade.
Fakta: Även om förståndshandikapp ofta förekommer tillsammans med autism är inte alla barn med autism förståndshandikappade. Intelligenskvoten för barn med autism sträcker sig från mycket låg till mycket hög.
Missuppfattning: Barn med autism är besvärliga barn som har valt att inte uppföra sig.
Fakta: Vissa aggressiva beteenden kan vara symtom som hör ihop med autism. Det kan finnas många orsaker till varför vissa barn med autism ibland uppvisar destruktiva eller aggressiva beteenden (som exempelvis förvirring på grund av språkstörning, stor ängslan eller låg tolerans för förändringar bara för att nämna några). Dessa beteenden ”väljs” normalt inte av barnet.

Kom alltid ihåg att barn som kan göra rätt och uppföra sig gör det. Ingen funktionsnedsättning kan fostras bort. Däremot kan man underlätta genom anpassningar av miljön och pedagogik. Många föräldrar får sneda blickar eller dräpande kommentarer om ouppfostrade ungar när deras barn med ADHD eller autism uppför sig annorlunda på stan. Rent beklämmande.