Hej Stenåldern på Kunskapskanalen med fel film

SvT sände ett program: Medicin till jobbiga barn?”Kunskapskanalen”. Bra tänkt – men filmen är dåligt utförd som dokumentär med kunskapsspridande, med tanke på det primära fördoms -och skuldbeläggandet i filmen – som rättade till sig på slutet. Men det svider för oss som kämpar.

Beskrivning av studien: ”Vi följer familjer med barn som under nio veckor ska få hjälp till ett bättre liv utan utbrott, våld och skrik. Många av barnen bär på trauman från tidigare misslyckade behandlingar och ska här genomgå en ny medicinsk utredning för att få rätt behandling. Barnen har kärleksfulla och varma föräldrar, men allt bråk och skrik gör både barnen och föräldrarna utmattade. Konflikterna eskalerar och riskerar att slita isär familjerna. Psykologen Mark Dadds blir utmanad av de kärleksfulla föräldrarnas alla försök. Hur ska han kunna erbjuda något utöver allt de redan prövat?”

tallriksmodell-minska-vikt


Hinner inte ens se en minut innan de gamla stenålders ADHD-fördomarna fritt sprutar ut från föräldrar och andra, men utan ens en asterixmarkering* om att det är en åsikt, en tes som studien vill kolla. Då blir det hårt att se hela filmen för oss som lever i just det annorlunda landet. Men jag tror jag hängde med! Heja mig? Först kulsprutas mycket skit ut – som jag känner igen. Detta noterade jag och jag har i viss mån delat mina reaktioner nedan:

  • ”ADHD är en diagnos utan orsak. ADHD har blivit en diagnos som urskillningslöst ges till problembarn.” Vidare, ibland svengelskciterat av mig:
  • ”Ritalin är centralstimulerande relaterat till Amfetamin och Kokain”.
    Laboratorieframställda centralstimulerande preparat. Morfin glömde de ta upp och kritisera! Morfin är djupt beroendeframkallande även medicinerat av läkare och inte bara när morfinsubstanser som Heroin missbrukas på gatan. Ofta får svårt sjuka patienter ”tändas av” efter en kur  med Morfin då inget annat hjälpt dem. Däremot blir man inte beroende av läkarförskriven centralstimulerande medicin i förskriven och m.k.t låg dos, jämfört med ett ”gatu
    missbruk”. Klart det har forskats om.
  • ”Vi drogar barn för att göra dem normala.” Jaså? Det var otroligt ytligt sagt. Men det är en förtvivlad mamma som tror och anser det. Borde inte det ha understrukits? Patienter som behöver medicinering för psykiska problem får medicinerna med mål att patienterna ska stabiliseras och störningarna och oron inombords ska minska, så att de kan börja leva sina liv på mer rättvisa villkor. Medicnförskrivning av den här typen ska ges med annan terapi, från psykologer och habilitering. Att det inte alltid görs ska sjukvården ha kritik för. Inte föräldrarna.
  • Här i dokumentären ska ett expertteam angripa beteendeproblemen på andra sätt än med medicinering, som i svensk textöversättning kallas ”Uppåttjack”. Teamet ska fostra föräldrarna att vara tydliga.
  • ”Vad som än pågår, kanske lite ADHD, så mådde han bra tills förhållandena i hemmet började försämras. Föräldrarna samarbetar inte. Vi måste hjälpa dem att hantera honom tillsammans. James är en gåta. Men hypotesen är att  känslomässig omognad och Trotssyndrom/ODD orsakar hans ADHD-beteende. Man rekommenderar intensiv föräldrautbildning.”
    -Hönan eller ägget? Jo, pojken ”kanske har lite ADHD” till att börja med. Då är man mycket känsligare för störningar i omgivningen och fungerar inte familjen reagerar alla barn, men de som är skörare reagerar mer. Det kan också vara inåt med ångest, behöver inte vara utåtagerande med bråk och hyperaktivitet. En hypotes inom forskningsstudier är vad man tror ska bli resultatet, sedan får resultaten tolkas. Känslomässig omognad med ADHD är ett av diagnoskriterierna eftersom det försvårar livet med ett icke genomtänkt omdöme inför varje situation. 
  • De olika neuropsykiatriska diagnoserna, tycker läkaren är svåra att urskilja. Tro fan det! De överlappar ofta. Men diagnoskriterierna är bara ett hjälpmedel för att hitta rätt beskrivning av problemen för att anpassa hjälpen för att leda dessa barn närmare sina förmågor. Få liknande villkor som hela samhället ropar om, krävs idag.
  • En mamma berättar om sin dotters beteenden. Att mamman kan säga ”Stå upp som en människa.” Hon kunde lika gärna sagt till dottern att hon är en idiot! Men ”att medicinera skulle dämpa dotterns personlighet” säger mamman. Men om medicinering fungerar bra på flickan skulle flickan kunna ta till sig nya handlingsalternativ istället. Mamman vill ju att dottern ska bete sig som ”en människa”. Skuldbelägga barnet är helt fel och ger motsatt effekt och förstärker osäkerhet. Uppmuntran och att tålmodigt varje gång visa barnet hur man kan göra istället ger barnet en positiv känsla. Barnet kommer inte att ”botas” men får en möjlighet att göra något annat. Men det kommer inte innan barnet smält det och mognat för att ta beslutet. Om förmågan finns, och dottern skulle kunna bli mer mottaglig med medicinering. Förlåt för mina långa kommentarer, men jag är förbannad.
  • ”ADHD är när man inte får nog av ett visst ämne i hjärnan” säger psykologen. Tidigare sa han att ADHD är en diagnos utan [medicinsk?] orsak.
  • Familjerna kommer sannolikt ha nytta av att lära sig strategier. Som när ojken vill inte stänga av datorn och komma och äta. Han skulle få en chans om han blev förberedd på detta 15-30 minuter innan,  av påminnelser med nedräkning var 5 minut. ”Nu är det dags att avsluta det så du kan gå härifrån om 5 minuter.” Sätta en äggklocka så han hänger med mentalt. Överraskningar och avbrott i det man gör väcker stor frustration. Speciellt om man annars har svårt att fokusera när det man gör får en att må bra.
  • För  Emelies del var mamman oroad för att dottern låg två år efter i läsningen och matten gick det ännu sämre i. Min rekommendation är att fokusera på att barnen mår bra i det inre kaoset de befinner sig i. Kunskap kan alltid tas igen – men det är omöjligt om inte barnet mår bra och känner en större stabilitet. Emelies ADHD-beteende hade blivit sämre sedan de slutade ge henne medicin. Det verkade som hon hade ADHD säger en vad det verkar, expert. Tjejen hade börjat backa i sin utveckling.
    Hennes lillebror hade uppvisat sämre beteenden,  samt ”bildat ett gäng med rötäggen på skolan” och mamman tyckte att han hade ”lärt in hjälplöshet” – då han svarade på allt att han inte visste svaren. ”Ett skolexempel på ADHD.” Självförtroendet går självklart åt skogen när en elev, eller unge inte erbjuds en rätt anpassad möjlighet att lyckas, ens i skolmiljö med pedagoger som borde kunna stärka varje elev. Pedagogutbildningarna behöver en stor uppfräschning!
    De två syskonen hamnade också mycket i konflikt. Emelies föräldrar skulle få föräldrautbildning och Emelie rekommenderades en låg dos centralstimulerande, fast hon innan reagerat negativt på Ritalin. De testade säkert något annat preparat. Alla reagerar ju individuellt. Men det finns flera olika preparat och alla reagerar olika fysiologiskt.
  • Flera av barnen i studien bedömdes förutom ADHD också ha ODD – Trotssyndrom. Detta ger mig mer förtroende för specialisterna eftersom de då visar att de erkänner neuropsykiatriska funktionsvarianter, vilket inte var så tydligt från början.
  • Att trotsa och protestera är ett naturligt sätt att reagera för barnen när inget funkar och de mår då självklart dåligt. Så personer med NPF kämpar ofta med ganska allvarliga depressioner, även från låg ålder.
  • Vikten av samarbetet mellan föräldrar understryks, för att ge barnen trygghet. Tyvärr vet vi att familjer ofta splittras under dessa pressade livsförhållanden då all ork fått gå till barnen och de vuxnas egen relation utmattas. Om en förälder lätt blir arg på barnet – som filmen visar skräckexempel på – så förvärras också allt för barnet – och alla runtomkring – men det är inte barnets fel om det går överstyr! Barnets beteende är ett symptom. Så vikten av en kunskapsmässig och strategisk föräldrautbildning är mycket nödvändig.
  • ADHD kan dölja autism – men det är svårt att fastslå vilket som är primärt. En mamma säger att med ADHD fanns det ändå hopp, men att det inte går att bota barnets autism. Sanningen är att inte heller ADHD går att bota – ”bara mota”. Psykologen och den studieansvarige psykologen Frank Dads pratar då om att det enda alternativet är att försöka förbättra ett barns liv och villkor. Hans uppgift blir föräldrautbildning då han verkligen måste nå föräldrarna om att stå kvar vid regler, disciplin
  • En mamma har försökt kostmetoden att utesluta mjölk och vete, men inte sett några positiva resultat. De har förgäves kämpat på med detta i fem år.
  • I föräldrautbildningen ska föräldrarna börja från grunden – uppmärksamma och positivt sätta sig vid barnet berömma när barnet suttit lugnt och lekt – beskriva det och säga att det är bra. 

Slutledningen, då fem barn med misstänkt ADHD utretts under två veckor, med föräldrars beskrivningar och bl.a filmer på barnens beteende i hemmen som analyserats professionellt. Vet självklart inte om jag uppfattat det helt rätt. Men:

Om det finns ADHD är det bara ett inslag, och det finns mycket ODD/Trotsbeteende i gruppen. ODD/Trotssyndromet verkar vara en av studiens huvuddiagnoser och är en NPF-diagnos. Sömnproblem kan vara den primära orsaken till det ADHD-lika missbeteendet sägs det?  Får en ”hönan -eller ägget varning” där.. Det sas också om en kille att autism också kunde ligga i botten då det var svårt att hans pojkes beteende.

Och NPF-diagnoser överlappar ofta varandra, det är svårt att avgöra med exakta gränser. ”Diagnosboken” är bara ett verktyg. För min del spelar det ingen roll vad något kallas – bara det finns något sorts styrdokument för hur man ska göra!

På slutet verkade den undersökande psykologen osäker på vad de hade att förvänta sig framöver. Som om han aldrig innan första observationerna hade upplevt problemen så nära inpå som när han följt dessa familjers kamp?

Jag är inte förvånad. Inte ens över att när föräldrarna fick höra studiens resultat med rekommendationer om stödjande centralstimulerande medicinering för barnen – så klart ihop med utbildning för dem själva – så reagerade de som i chock. De kände sig ju självklart misslyckade för att de inte lyckades själva! Den sårbarheten känner vi alla som är i samma situation, trots att vi gör allt för våra barn.

Klipp om den här filmen! Inte för att censurera, utan för att lägga fokus på information – inte lägga gamla stenåldersfördomar först! I allmänhet är vi redan för vana med påmatande om fördomar till de som inte har personlig orsak att söka verklig information.

Tidigare 35+ inlägg på bloggen om fördomar om NPF – som fördummar, inte minst med medias björntjänster.

Med vänlig hälsning diagnosmamma, i dubbel bemärkelse

1 Response to “Hej Stenåldern på Kunskapskanalen med fel film”


  1. 1 Cilla maj 12, 2016 kl. 9:44 f m

    Har inte hunnit se dokumentären men min mor berättade om den. Bra inlägg. Har du mejlat dom som gjort dokumentären? Skulle vara intressant att höra svaren!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: