ADHD och hormonkänslighet.

Flickor och kvinnor med ADHD kan drabbas av extra svåra hormoniella besvär av extra besvärlig PMS-typ premenstruell dysforisk störning PMDS/PMDD och även lida av extra svår mensvärk.

När östrogenhalten sänks den senare delen av menstruationscykeln blir motståndet mot påfrestningar lägre. Man kan drabbas av depression, humörsvängningar, sömnproblem, irritabilitet, ångest, förvirring, trötthet. Vissa kvinnor kan märka en ökning av dessa symptom åren före menopaus då östrogennivån gradvis minskar med 60%. Men under graviditet när hormonnivåerna är höga mår många kvinnor med ADHD osedvanligt bra, med färre ADHD-symptom. Och detta kan kvarstå under amning.

Det blir också extra svårt att handskas med sin ADHD om man samtidigt svänger hormonellt eftersom man ofta är känslig och har humörsvängningar och depressioner redan. Signalsubstanserna i hjärnan är ju hormoner och exempelvis det SSRI-liknande preparatet Atomoxatin kan påverka ADHD positivt, då det kroppsegna noradrenalinet bibehålls i kroppen.

Premenstruell dysforisk störning PMDS/PMDD alltså en svårare typ av PMS och psykiska besvär under menstruation drabbar fem till åtta procent av kvinnor som lider av PMS.  Tidigare forskning har visat att kvinnor med PMDS/PMDD reagerar onormalt på normala hormonnivåer, och därmed är särskilt känsliga för sina egna naturliga hormonförändringar. PMDD behandlas med SSRI-preparat för att bibehålla serotoninnivån i hjärnans signalsubstanser och eller P-piller för att stabilisera hormonsvängningarna.

Charlotta Sundblad Elverfors skriver att ”ett flertal indicier som talar för att hjärnans serotonerga aktivitet påverkas av de hormonella variationerna under en normal menstruationscykel och vissa kvinnor tycks härvidlag vara mer vulnerabla”.

Det har visat sig finnas ett samband mellan ADHD och PMDD har en läkarstudie i Göteborg visat. Jag har väntat med detta blogginlägg eftersom jag kontaktat läkarens mottagning för att komma och läsa undersökningen då den inte är utlagd på nätet, men jag återkommer med mer när jag gjort det.

Undersökningen säger att PMDS/PMDD alltså en svårare typ av PMS är vanligare hos flickor och kvinnor med ADHD så man ska inte känna sig överdrivet känslig om man mår extra dåligt under mentruationscykeln, utan ta det på allvar eftersom behandling finns.

Även mensvärken kan vara av det svårare slaget och tvinga kvinnor att sjukskriva sig vilket är ganska trist, att vara sängliggande  med mensvärk eller periodvis ha ett allmänt nedsatt hälsotillstånd pga av värk.

Misstänker man PMDS/PMDD kan man skriva en journal över sin menscykel ett par månader och anteckna hur humörsvängningarna går och visa sin gynekolog.

Behandlingen består alltså av SSRI-preparat för att bibehålla serotoninnivån i hjärnans signalsubstanser och eller P-piller för att stabilisera hormonsvängningarna eller en kombination.

Vid vanlig depression måste medicinerna tas kontinuerligt. Vid PMS-besvär räcker det att ta medicinen mellan en och två veckor före menstruationen.  Därefter kan kvinnorna göra ett uppehåll i medicineringen. Doserna är också betydligt lägre vid PMS (och PMDD) än vid depression. Man har sett mycket goda resultat av det antidepressiva läkemedlet anafranil och nya typen av antidepressiva medel; den prozacliknande medicinen seroxat. Studien visar att kvinnor med svåra PMS-besvär sannolikt har förhöjda värden i blodet av det manliga könshormonet testosteron. I sin tur påverkar det halten av signalämnet serotonin i hjärnan; halten blir lägre. Den nya antidepressiva medicinerna (”lyckopillren”) ökar just serotoninaktiviteten.

Men de alternativa farmakologiska behandlingsmetoder som föreslagits vid PMDD kännetecknas av ingen (preglandin) eller mindre markant (vitamin B6, progesteron, p-piller, spironolacton, alprazolam, tryptofan, buspiron) effekt, eller av oönskade bieffekter (ovulationshämmare), eller så är de
ännu otillräckligt utvärderade (nya p-piller, calcium, johannesört).  (Läkarspråk, men jag tar med allt.)

Kanske kan även fiskolja påverka eftersom det visat sig ha en stabiliserande effekt på hjärnan?

Tveka inte – sök hjälp.