Nu har jag samlat min kunskap,
inte jättemånga länkar (men jag har dem).
Det blev långt – så låt en kopp te dra medan du läser inledningen?

2012-02-26 13.52.30

NPF/npf är en förkortning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Till skillnad från psykiatri är neuropsykiatri en förhållandevis ny vetenskap, trots att det finns beskrivningar av neuropsykiatriska diagnoser långt tillbaka inom psykiatrihistorien. I Sverige används begreppet neuropsykiatri framförallt om psykiatri inriktad mot en grupp diagnoser som vanligen ställs under barndomsåren.

Beteckningarna funktionsnedsättning kontra funktionshinder skiljs av att man kan ha en funktionsnedsättning, som inte bara är negativ, men som i kontakten med omgivningen, samhället som inte förstår eller där ens sätt att vara inte passar in – blir ett hinder – ett funktionshinder. Man ska vara varsam med orden. En mer positiv beskrivning är funktionsvariant. Trots att omgivningen, främst samhällsfunktionerna inte har utrymme för varianter så kan man fungera mycket väl i vissa omgivningar, sammanhang och situationer, men som kanske inte belönas så mycket som att passa in.

En diagnostisering kan vara hjälpen någon behöver för att få handlingsplaner som kan förenkla livet och ge klarhet i vad som brister. Kunskapen om detta ökar på styrmöjligheterna och därför det psykiska välmåendet vilket möjliggör en större livskvalitet. Det är mycket vanligt att personer med odiagnosticerad npf-diagnos ådrar sig psykiska problem, som depressioner.

Ärftligheten har visat sig vara mellan 45-80% mellan alla olika neuropsykiatriska diagnoser. En förälder som har ADHD kan få ett barn med en annan neuropsykiatrisk diagnos – gränserna kan vara lite flytande och gemensamma nämnare finns, man kan ofta känna igen sig mellan diagnoserna samt få diagnos med flera neuropsykiatriska diagnoser samtidigt. I det nya diagnossystemet DSM-5 som kommer 2013 så kommer exempelvis Aspergers syndrom att falla under högfungerande autism och vi har nog fler förändringar att vänta.

lila hjärta copy

Det finns ofta även en sk. samsjuklighet mellan neuropsykiatriska diagnoser och psykiatriska diagnoser, ex depression och bipolaritet. Trots att npf-diagnoser inte är sjukdomar utan medfödda funktionsnedsättningar. Och inte sällan har personer slutligen efter många år inom psykiatrin fått en neuropsykiatrisk diagnos – mycket pga att neuropsykiatrin inte hade definierats så väl 20 år tillbaka. Det finns många likartade symptom mellan ADHD, bipolaritet och Borderline personlighetsstörning/Emotionellt instabil personlighetstyp.

Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHDAspergers syndromTourettes syndromspråkstörningar och OCD.
”Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska bli bemötta med respekt

och få det stöd de behöver i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden.”

lila hjärta copy

ADHD innebär att man har problem med att koncentrera sig och  inte kan hålla igen sin impulsivitet. I skolan blir det ofta problem och socialt kan det bli jobbigt att inte kunna interagera och agera som förväntat.

Det finns inget som är lagom eller görs lagom av någon med ADHD. Man kan vara högpresterande på sin arbetsplats om man hamnat rätt, men samtidigt ha svåra problem med att göra vardagssaker, som att sköta hemmet och betala räkningar. Man är ofta väldigt ojämn i sina prestationer pga den för låga stimulansnivån av siglnalämnen i hjärnan, då hjärnan ständigt söker normalstimulans – och därav hoppar tankarna omkring i okoncentration för att tagga igång kroppsegna kickar. ADHD kan precis som övriga neuropsykiatriska diagnoser innebära ett stort personligt lidande då livet inte fungerar på alla plan, ofta i en nedåtgående spiral då tillslut inget fungerar.

Alla människor har mer eller mindre egenskaper av AD(H)D, och trots att man tror att man har alla diagnoskriterier så går gränsen för behov av diagnos vid när livet kapsejsat. Man behöver diagnos först när livet inte fungerar. De som får en ADHD-diagnos har problem långt utöver att vara ”lite crejsi och spontana”.

ADD betyder det samma, men utan (H) hyperaktiviteten, vilket ger ett lugnare intryck utåt, men innebär likaväl ett kaos inuti psykiskt. ADD är en mycket mer osynlig diagnos och på sistone har det tagits upp om ADD inte i själva verket är en ADHD kombinerat med en autismdiagnos. Kanske en kombination?

lila hjärta copy

Aspergers syndrom och övriga autismspektrumdiagnoser som Autistiska drag, Atypisk autism och Autism betyder att man har svårt att tolka andra människor signaler. Man kan behöva få förklarat för sig vad ett ansiktsuttryck man ser hos någon annan betyder. Det kan locka till skratt när man ser någon gråta – för att det ser knasigt ut och man inte automatiskt vet att det innebär att någon är ledsen. Men den känslan känns igen när man väl förstår, kan tolka och referera uttryck till känslor och då kan man visa adekvat medkännande. Vid autistiska diagnoser är man inte empatilös – som det ofta sägs. Man förstår bara inte vad som händer i andra och man får lära in att tolka. Tvärtom kan en diagnos inom autismspektrat innebära att man är ännu känsligare än andra.

Vid autismspektrum ser man världen som uppbyggd av detaljer och har svårt att se helheten. Man ser inte den stora skogen för alla granar som man noterat som det viktigaste. Tas en detalj bort kan hela världsbilden raseras vilket kan leda till total förtvivlan och även utåtagerande. Därför är stadiga rutiner otroligt viktiga för någon som har en autismdiagnos. Fel tallrik till maten eller att favoritfiket har bytt inredning kan därför innebära totalt världskaos.

Att tolka uttryck bokstavligt är också vanligt, som att inte förstå att uttrycket ”kan du stänga fönstret” – vilket man kan, men inte gör eftersom man bara fick en fråga om man kunde, när frågan i själva verket – i den neurotypiska, vanliga sk. NP-världen – innebär att man ska göra det också. Att vara mycket tydlig i kommunikationen är bra – även om någon utan denna diagnos kan tycka att det är oartigt att verka ge order – så förbättras bara kommunikationen av extrem tydlighet.

Aspergers syndrom betyder en normal intelligens eller över snittet. Man kan ha specialintressen som man lär sig precis allt om. Exempelvis pojkars tågintresse eller exakta minne om tågtidtabeller kan vara slående och ofta passar ett arbete som datorprogrammerare – för att det finns tydliga ramar.

Att uppskatta gemensamma fikastunder med socialt småprat är kanske inte den geniala aspergska programmerarens favoritsyssla och det kan hindra anställningar – vilket är ganska kasst i mitt tycke. Företag måste se till vad de vill ha gjort, förutom After Work och fikastunder.

lila hjärta copy

Tvångssyndrom OCD/OCB förekommer ofta i kombination  med autismspektrumsdiagnoser. Det kan vara svårt att skilja ut vad som är ett specialintresse eller ett tvång – och kanske är gränserna väldigt flytande. Det är svårt, för att inte säga nästan omöjligt att rucka en sådan fixering som påverkar hela förmågan till en friktionsfri vardag.

Flickors Aspergers kan te sig lite annorlunda, de kan verka vara som andra tjejer men fungerar annorlunda ändå. De deltar inte helt i det sociala samspelet som är lite övermäktigt men kan få hänga på. De märker ofta inte ens att de själva interagerar annorlunda än kompisarna, men i ett tryggt nätverk minskar risken för mobbing. Ett tjejspecialintresse kan vara mer av klassiskt tjejigt slag och handla om utseende, hästar eller parfymer. Specialintressen kan också växla över tid, vilket kan försvåra upptäckten av fixeringsbenägenheten.

Boktavsdiagnostjejer passerar ofta under radarn. Flickors npf-diagnoser upptäcks vanligen senare, för att kriterierna traditionellt skapats efter de generellt mer lättupptäckta pojkarna som noterades först.  Flickor är vanligtvis jämfört mer osynliga. Det kan bero på att flickor oftare har skolats in tidigt socialt och känslouttryck/tolkning, ”rätt” agerande har uppmuntrats. Tjejer med autismdiagnos kan därför – precis som flickor med ADHD lära sig agera mer som förväntat än pojkar. Flickorna kan helt enkelt bli väldigt duktiga på att maskera sina problem. Trots att de personliga problemen är lika svåra. Flickorna har överlag en större inlärd förmåga till socialt samspel, men utan att faktiskt kunna tolka situationer och andras intentioner så bra.

Det och impulsiviteten vid ADHD – kan visa sig vara förödande och för dessa flickor, som dessutom genomsnittligt idag får diagnos ca tre år senare än pojkar och de mer utåtriktade flickorna hamnar i riskzonen för att råka illa ut socialt i skadligt sällskap för att de behöver bekräftelse eftersom de misslyckas så ofta och redan mår dåligt psykiskt. Hur dåligt de verkligen mår kan visa sig i självskador, ätstörningar eller att de skolkar och hittar bekräftelse i dåligt umgänge, med alkohol, droger och får en tidig sexuell debut trots att de ligger 1/3 efter i psykisk och emotionell mognad. Dvs en fysiskt välutvecklad tjej på 15 kan ha en tioårings mognad eller ett par år plus. Räkna på det och inse riskerna.

Tourettes syndrom innebär oemotståndliga motoriska rörelser, sk. tics, tex som att rycka till i armen, eller något annat fysiskt, nästan ritaulaktigt, ibland flera rörelser i rad. Men först brukar ljudticsen komma, som tvångsmässiga harklingar eller upprepanden av ljud. För den som har Tourettes fungerar ticsen som spänningslösare. Ticsen är tvångsmässiga. Inte ovanligt är att med åldern lära sig kontrollera ticsen, men att ibland behöva gå undan i enskildhet och ”ticsa av sig”. Ofta märks symptom på autism, ADHD eller tvångssyndrom först, innan tourettes utkristalliserar sig. Flera kombinerade diagnoser ju inte ovanliga här heller, men det är ticsen som är svårast att dölja. Tyvärr föreligger en fördom om att alla med Tourettes tvångsmässigt skriker obscena ord, men det gäller bara ett fåtal personer. Många med Tourette är kreativa, intelligenta och har mycket energi och klarar sig bra både privat och i arbetslivet. Det gäller dock att omgivningen är förstående och känner till problemen som kan märkas utåt, som tourettarna kämpar med.

Dyslexi och svårigheter att förstå siffror, som att inte kunna lära sig klockan – sk Dyskalkyli räknas som systerdiagnoser. Det finns ingen relevans mellan låg intelligens och dessa svårigheter. Det har även hittas gener som sammanfaller hos både ADHD och Dyslexi.

En annan systerdiagnos inom npf är Tvångssyndrom/OCD/OCB  som ofta ligger ihop med autismspektrumdiagnoser, beroende på hur svåra tvången är. Ofrivilliga katastroftankar, handlingar, fixeringar, ritualer, och tics kan ingå – och hämmar individen mycket.

Trotssyndrom/ODD med samarbetsovillighet, extrem trots, negativ inställning, lättstötthet och irritibilitet kan tillstöta som reaktion på npf-diagnoser när skolan och hemsituationen blir för påfrestande.

lila hjärta copy

Det finns stor risk för missbruk inom npf-gruppen pga att hjärnans belöningssystem ser annorlunda ut och en person med neuropsykiatriskt handikapp (för här blir det ett reellt handikapp) inte förmår vänta på mer långsiktiga belöningar.  Droger eller annat beroendebeteende – det kan vara mat, hårdtränig, vad som helst över gränsen – ger den kortsiktiga belöning som känns akut. Sedan söks kicken igen.

Cirka var tredje blandmissbrukare och var femte alkoholmissbrukare misstänks ha ADHD. Man fastnar vanligen i missbruk redan i tidiga tonåren eller ännu tidigare, i ren självmedicinering.

Både oförmågan att ta tag i upprepade vardagliga plikter som räkningar och att hålla gränserna för  intag av stämningsförändrande substanser kan innebära svåra följder som utslagning. Ca 40% av de hemlösa idag uppskattas ha en neuropsykiatrisk diagnos och även internerna på fängelserna.

Diagnostiseringar behövs i större grad tidigt i skolåldern för att inte upprepa den utslagningen för de unga idag, samt för att hjälpa dem som tidigare inte fått en rättvis chans att ta tag i sina liv pga en okänd neuropsykiatrisk svårighet. De som hunnit bli äldre har ofta gått igenom för mycket utan rätt kunskap och utan möjlighet att skapa sig något ens i närheten om det livet de drömde om som barn.

lila hjärta copy

Viktigast att tänka på – tycker jag – är att en diagnos inte är materia utan är kriterier som satts upp för att hjälpa. Åt ena eller andra hållet, några centimeter eller beteckningen är inte det viktigaste – utan att människor blir hjälpta av att äntligen kunna skapa sig ett bättre, värdigt liv med livskvalitet. 

Undrar du över hjärtat så kan du gå in här och ladda upp det lila NPF-hjärtat på din facebookbild för att visa hur viktigt det är att de med sk. bokstavsdiagnoser får hjälp i god tid.

46059_10151238587818522_488910737_n

8 Responses to “NEURO-info”


  1. 1 Anna december 18, 2012 kl. 5:36 f m

    Så bra skrivet!
    Jag har följt din blogg ett par månader nu. Jag har ingen npf-diagnos men misstänker själv att jag kan tillhöra det gänget. Problemet är att jag, efter att ha varit i väggen och varit mycket sjukskriven under flera år, på egen begäran genomgick en adhd-utredning. Jag var för duktig på att koncentrera mig och de avskrev adhd direkt. Kom istället fram till att det var ängslig personlighetsstörning samt sviter efter utmattningsdepressionen. Det stämmer väl till viss del men inte helt, känner jag.
    Min bror fick en adhd-diagnos för ca 6 mån sedan och jag har börjat dra i det här igen. Men ingen lyssnar! Jag klarar inte att arbeta och sjukvården är såååå trög. Jag är för duktig och skötsam för att få hjälp, tydligen! Jag har börjat fundera på hur en kombination ad(h)d och ängslig personlighetsstörning kan te sig just koncentrationsmässigt. Dessutom kan man ju hyperfokusera på intressanta saker vid adhd. Kanske dags att revidera utredningsförfarandet?!?
    Vet inte hur jag ska komma vidare…
    /Anna

    • 2 Victoria Qvarnström december 18, 2012 kl. 7:32 e m

      Jag ställer inte hobbydiagnoser.
      Det behöver inte vara ADHD som är svaret för dig. Tänk vitt och brett och lås dig inte. Kanske har du tvång och kontrollbehov? Jag å andra sidan kan sägas ha det också eftersom jag beräknar risker pga att jag är observant, typ – ”det där kan innebära en risk för att mitt barn skadar sig” – medan andra inte ens sätter sina vilda barn i sele i barnvagnen..
      Jag anser mig inte onödigt oroad, jag beräknar kalkyler. Det är när man står och kollar spisplattan tio gånger eller rycker i dörrhantaget lika många gånger efter man låst som det går till överdrift. Eller så är man bara för ofokuserad när man agerar och minns inte att man verkligen stängt av plattan eller verkligen låst dörren? Jag brukar stanna upp innan sådana situationer, eftersom jag ofta har tankarna på nästa sak redan. Strategier och regler är svaret för mig och kan säkert hjälpa andra.

      Du behöver en bra läkare, en som inte har bråttom. Kolla runt i bekantskapskretsen och be om ett möte med den som verkar kunna lyssna och vilja hjälpa?

      Förstår precis hur förvirrad du är just nu. Så många (miss)tankar – som beror på att du känner att du behöver hjälp, men inte fått rätt hjälp ännu. Rätt hjälp är något som funkar för att göra livet lättare. Men ge inte upp. Det kan ta lång tid – men HEY – livet är det enda man har och det ska man strida för.

      Du ska fortsätta leta lösningen för dig. Det ska du bara!
      Kram och lycka till

      – från Victoria

      • 3 Anna december 18, 2012 kl. 9:54 e m

        Tack för svaret!
        Menar absolut inte att du skulle kunna ställa någon sorts diagnos! Jag är förskollärare och har dessutom läst nästan hela specialpedagogutbildningen på det (vid examensarbetet tog det stopp), så jag känner ändå att jag har lite koll på symptom på olika funktionshinder och adhd passar in så bra på mina. Sedan kan man ju såklart inte sätta diagnos på sig själv! Jag har märkt att jag ofta förstår barn/elever med olika npf-diagnoser där andra inte gör det. Tyvärr ska man ju helst vara den där urtypen (uttalat okoncentrerad, utagerande och ”bråkig”) för att bli lyssnad på inom vården. Upplever stooor okunskap inom psykiatrin kring den mer inåtvända varianten (add)! Tyvärr!
        Jag kämpar vidare men har tyvärr inte mycket ork kvar. Känner väggen närma sig igen…
        Tack!
        Kram Anna

      • 4 Victoria Qvarnström december 20, 2012 kl. 6:24 e m

        Ville bara säga det om att ställa diagnoser, för jag får ibland frågor som jag direkt måste hänvisa vidare till läkare.

        Jag har många gånger kunnat prata med människor som varit väldigt sära. Kunnat förstå och sätta mig in i tankar som jag på distans förstått att kanske verkar snurriga för andra. Kanske hade de en psykiatrisk diagnos, och de samtalen var som en resa in i hjärtat. Ärliga samtal utan polityr.

        Blir glad att du hittar något här i min blogg, när du är mer kvalificerad än jag kunskapsmässigt.Tar åt mig ödmjukt!

        Har sammanställt lite om ADD här: ADD – AD(H)D utan hyperaktivitet.

        Håll UT! Du måste hålla ut – hör du det? Önskar du hade hört föreläsningen jag höll förra veckan. Beskrev bl a psykiatrins ovillighet – för att de känner sig hotade av neuropsykiatri.
        Det är varken du som har -eller är fel. Håll bara ut och fortsätt kämpa!!

        KRAM Victoria

      • 5 Anna december 24, 2012 kl. 11:13 f m

        Tack!! Stor julkram!!

  2. 6 Lina Forss mars 5, 2015 kl. 10:44 f m

    Victoria, jag älskar din blogg! Tror att sommarens bild av mig då jag mitt i hela handbollsfamiljen, på en fem dagarscup med sol och sand la mig raklång på stranden och stängde av, för att orka, är den mest sanna – och såklart tagna. Alla fotade mig, för så gör man naturligtvis inte. Men det vet inte jag, eftersom ingen kan förklara varför man inte skulle kunna. Hittade hit för att jag fått den diagnos jag länge sökt och ville hitta en länk till min brorsa. Sagt till honom att han inte kommer upptäcka nåt om mig som han inte visste, bara få det förklarat. Och du gör det så bra! Tusen tack från Lina.


  1. 1 Hitta min NEURO-info. « Victorias ADHD-npf-blogg. Trackback vid december 17, 2012 kl. 6:39 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: