Archive Page 4

CSN räknar fel på reella inkomster för Sjukpensionärer

CSN – Centrala Studiestödsnämnden – räknar felaktigt in skattefritt Bostadstillägg som inkomst! CSN nekar en studielåns-avskrivning, eller i.a.f sänkt månadsavgift för de flesta som har Sjukersättning (förr kallat Sjukpension) – på felaktiga grunder.

CSN inkluderar i sina beräkningar helt automatiskt in det skattebefriade Bostadstillägget i totalinkomsten. Och det är förvånansvärt dåligt – när man trott att de samkör och alla myndigheter känner till vad som gäller!

Som de flesta känner igen: ”Är man sjuk – så behöver man vara frisk för att kunna kämpa för sin rätt.” Min sambo pratade med CSN och FK – och det stämde inte. Kanske har han fel – men värt att kolla upp!? Kommer Ni fram till något annat – så ge gärna en kommentar!!

Läs mer om Bostadstillägget – som är menat att kompensera de som har låg SGI – sjukdomsgrundande inkomst. Det är inte ett extra lyxtillägg, utan är nog avsett att automatiskt förenkla och att inte överbelasta Socialbidragen.

Får din sambo högre inkomst så dras Bostadstillägget ner för ert hushåll.  Samhället står bara för konstgjord andning – inte för att komma på en lite grönare kvist och kanske bli skuldfria. Så är det.

Har man studerat och tagit CSN-lån kan man söka avskrivning eller kanske i.a.f få betala mindre varje månad – för man lever runt existensminimum. Så CSN-avbetalningarna blir en stor belastning på ekonomin, när man ändå försökt studera sig till ett självförsörjande jobb. Men inte kunnat gå vägen ut, av olika orsaker som sjukdomstillstånd.

Men SCN räknar faktiskt fel – eftersom de räknar Bostadstillägget ihop Sjukersättningen. Det är FEL. Hör med Försäkringskassan – be om en jurist? Handläggare är inte de rätta specialisterna: ”Snacka med hästens ansikte – inte med svansen”.

Lycka till – rätt ska vara rätt! Eller be någon som kanske orkar mer att höra med alla förbund som finns. Du har alltid rätt att ha ett ombud. Antingen tillsatt via kommunen eller bara någon du litar på privat.

Ett systemfel ska inte enskilda som lever i fattigdom behöva offra sin värdighet i vardagen för! Det finns så många andra som kan jobba – och som vill!

Mvh Victoria – ta reda på rättigheter som ingen talar om

 

Annonser

Bra med humor när man kommer till korta

Jag kämpar varje dag – precis som jag gjort hela livet – för att överkomma mina tillkortakommanden med koncentration och igångsättning. Hunnit bli 49 nu, och känner mig underlägsen andra som fixar hemmet varje dag! Men nu har jag fått hjälp, igen. Kämpat med att verkligen erkänna att ingen människa eller familj är en ö.. Inte ens jag som kan så mycket.. men annat.

Äntligen har jag fått Boendestöd beviljat från kommunen – igen. Avlutade det själv för ett par år sedan för att det kändes ännu mer pinsamt, eftersom jag blivit sambo och när han var hemma kände jag att, det kommer tycka att vi är två vuxna och undra om vi är en extra ”lat” familj! 

Fast man har rätt till att få stöd med att  kunna leva som en vanlig människa. Oavsett med eller utan partner. Och det har inte funkat för att min sambo, han har så många rörelsehandikapp och gör andra saker som han kan, som så mycket viktigt och för mig jobbigare – med myndigheter för mig och min dotter också i behov av särskilt stöd.

ekorreBoendestödjarteamet kom hit i veckan på första möte, med tre pers för att initialt informera och höra mer. Jag hade nyss vaknat och då är jag särskilt ADHD-RÖRIG! Men jag lade heller ingen ansträngning på att dölja det och skärpa mig – det hade uttröttat mig för resten av dagen. Men de borde ju få veta och se sanningen. Lät min ADHD vara som den är. Insåg att jag ju kunde testa dem samtidigt. Kommunhandläggaren och boendestödschefen blev klart störda då! Har de också koncentrationsstörningar? 😉

Det var nästan roande, eftersom jag kände när en av mina mentala ”ADHD-ekorrar” tog sats och jag lät dem hoppa. Men själva boendestödjaren tog det lugnt. Bra betyg åt henne! Antar att jag egentligen ville testa deras kunskap om ADHD. 😉

Boendestödjaren kommer förstå mig bra.

Om saker som att nu när jag några dagar i taget fått i.a.f lite flyt på rutiner i hemmet. Men så blev det för två dagar sedanstopp i tvättmaskinens utpumpning, som jag vet hur jag ska fixa. Men med att först lasta ur ett skåp då jag måste ha stenkoll på medicinerna därifrån så de inte hamnar på golvet eftersom vi har hundar. Och min inre tröskel växer.

Det skulle ta mer energi att förklara för min sambo och stå och peka än att göra det själv. Han har dessutom ganska svåra problem med att sätta sig ner och ta sig upp. Och jag helsvårt att släppa det jag måste och stressen gör mig trött. Problemet ligger nu före allt – disk, dammsugning och att istället plocka in ren tvätt före. Känner mig blockerad – och det är en taskig känsla.

Men heja alla världens utmanande ”ekorrar”!! De kanske lär någon något ibland? Sedan när jag tyckte att vi avhandlat allt på boendestödsmötet och de bara verkade vilja vara artiga så sa jag det rakt ut – så de gick.

Men det känns i nuläget bra med kontakten jag fick med en av boendestödjarna som kommer stötta mig för att få ihop vardagen till något som påminner om regelbundenhet. Har avböjt att några vikarier ska komma i sommar. Menar – det tog 18 månader förra gången, för några år sedan, innan jag släppte in mina boendestödjare till diskbänken.

Vi satt mest och pratade, helst på uteplatsen. Det är ett oerhört svårt steg att någon kommer in till ens diskbänk och jag ska acceptera att de börjar öppna skåpen. Men nu har jag lärt mig, att det är för min skull, efter att de gamla boendestödjarna var så coola.

Jag kommer släppa in snabbt nu. Har ju dessutom testat med att visa vem jag är – och boendestödjaren vekade vara erfaren nog att palla mig. 😉

Med gott hopp – från Victoria

Autism fotograferbar?

En artikel: Nu kan autism spåras med hjärnkamera.

”Forskarna har utvecklat en ny metod för att kartlägga och spåra funktioner i hjärnan som är påverkade hos människor med autism och andra så kallade autismspektrumtillstånd.
– Metoden ger oss ett konkret verktyg för att kunna följa tillståndets neurobiologiska utvecklingsförlopp, säger Malin Björnsdotter, hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin och Linköpings universitet. Hon har lett studien som gjorts tillsammans med forskare på två amerikanska universitet – Yale och George Washington.
114 amerikanska barn och ungdomar med och utan en autismspektrumdiagnos deltog i studien. De fick titta på filmer där figurer i form av ljuspunkter rörde sig på olika sätt. Under tiden registrerades deras hjärnaktivitet med en magnetkamera, eller hjärnkamera som Malin Björnsdotter kallar den med ett enklare ord.
Resultatet visade att metoden kan urskilja autism med hög träffsäkerhet hos både yngre och äldre barn och ungdomar – men bara bland pojkarna.
– Autism är nästan fem gånger vanligare hos pojkar än flickor, och vi vet inte varför det är så, säger Malin Björnsdotter.
Därför fortsätter forskarna nu att studera flickor med autism och andra tillstånd som är kopplade till förhöjda autistiska drag.
Den nya metod som nu presenteras ger enligt forskarna helt nya möjligheter att kunna mäta effekten av en behandling.
– Beteendesymptomen vid autism är så komplexa och varierade att det kan vara svårt att avgöra om en ny behandling verkligen fungerar. Då kan vår nya metod ge specifika och objektiva mått som är lättare att utvärdera, säger Malin Björnsdotter till GP.
I dag används magnetkameror bara vid forskning. Den specialiserade och dyra bildutrustning som används i den nu aktuella studien har sjukvården ännu inte tillgång till.
– Men vi hoppas att det framöver ska gå att utveckla enklare och billigare metoder som kan användas inom bland annat psykiatrin, säger Malin Björnsdotter.”

Orkar just nu inte leta reda på exakt rätt bild, som jag måste källgranska, men ni kan ju kolla på googlesökningen Autism brain scan och läsa mer om källorna..

Så jag postar istället tussilagogo för våren!
Bara namnet.. 😀

250px-TussilagoMK

 

Hej Stenåldern på Kunskapskanalen med fel film

SvT sände ett program: Medicin till jobbiga barn?”Kunskapskanalen”. Bra tänkt – men filmen är dåligt utförd som dokumentär med kunskapsspridande, med tanke på det primära fördoms -och skuldbeläggandet i filmen – som rättade till sig på slutet. Men det svider för oss som kämpar.

Beskrivning av studien: ”Vi följer familjer med barn som under nio veckor ska få hjälp till ett bättre liv utan utbrott, våld och skrik. Många av barnen bär på trauman från tidigare misslyckade behandlingar och ska här genomgå en ny medicinsk utredning för att få rätt behandling. Barnen har kärleksfulla och varma föräldrar, men allt bråk och skrik gör både barnen och föräldrarna utmattade. Konflikterna eskalerar och riskerar att slita isär familjerna. Psykologen Mark Dadds blir utmanad av de kärleksfulla föräldrarnas alla försök. Hur ska han kunna erbjuda något utöver allt de redan prövat?”

tallriksmodell-minska-vikt


Hinner inte ens se en minut innan de gamla stenålders ADHD-fördomarna fritt sprutar ut från föräldrar och andra, men utan ens en asterixmarkering* om att det är en åsikt, en tes som studien vill kolla. Då blir det hårt att se hela filmen för oss som lever i just det annorlunda landet. Men jag tror jag hängde med! Heja mig? Först kulsprutas mycket skit ut – som jag känner igen. Detta noterade jag och jag har i viss mån delat mina reaktioner nedan:

  • ”ADHD är en diagnos utan orsak. ADHD har blivit en diagnos som urskillningslöst ges till problembarn.” Vidare, ibland svengelskciterat av mig:
  • ”Ritalin är centralstimulerande relaterat till Amfetamin och Kokain”.
    Laboratorieframställda centralstimulerande preparat. Morfin glömde de ta upp och kritisera! Morfin är djupt beroendeframkallande även medicinerat av läkare och inte bara när morfinsubstanser som Heroin missbrukas på gatan. Ofta får svårt sjuka patienter ”tändas av” efter en kur  med Morfin då inget annat hjälpt dem. Däremot blir man inte beroende av läkarförskriven centralstimulerande medicin i förskriven och m.k.t låg dos, jämfört med ett ”gatu
    missbruk”. Klart det har forskats om.
  • ”Vi drogar barn för att göra dem normala.” Jaså? Det var otroligt ytligt sagt. Men det är en förtvivlad mamma som tror och anser det. Borde inte det ha understrukits? Patienter som behöver medicinering för psykiska problem får medicinerna med mål att patienterna ska stabiliseras och störningarna och oron inombords ska minska, så att de kan börja leva sina liv på mer rättvisa villkor. Medicnförskrivning av den här typen ska ges med annan terapi, från psykologer och habilitering. Att det inte alltid görs ska sjukvården ha kritik för. Inte föräldrarna.
  • Här i dokumentären ska ett expertteam angripa beteendeproblemen på andra sätt än med medicinering, som i svensk textöversättning kallas ”Uppåttjack”. Teamet ska fostra föräldrarna att vara tydliga.
  • ”Vad som än pågår, kanske lite ADHD, så mådde han bra tills förhållandena i hemmet började försämras. Föräldrarna samarbetar inte. Vi måste hjälpa dem att hantera honom tillsammans. James är en gåta. Men hypotesen är att  känslomässig omognad och Trotssyndrom/ODD orsakar hans ADHD-beteende. Man rekommenderar intensiv föräldrautbildning.”
    -Hönan eller ägget? Jo, pojken ”kanske har lite ADHD” till att börja med. Då är man mycket känsligare för störningar i omgivningen och fungerar inte familjen reagerar alla barn, men de som är skörare reagerar mer. Det kan också vara inåt med ångest, behöver inte vara utåtagerande med bråk och hyperaktivitet. En hypotes inom forskningsstudier är vad man tror ska bli resultatet, sedan får resultaten tolkas. Känslomässig omognad med ADHD är ett av diagnoskriterierna eftersom det försvårar livet med ett icke genomtänkt omdöme inför varje situation. 
  • De olika neuropsykiatriska diagnoserna, tycker läkaren är svåra att urskilja. Tro fan det! De överlappar ofta. Men diagnoskriterierna är bara ett hjälpmedel för att hitta rätt beskrivning av problemen för att anpassa hjälpen för att leda dessa barn närmare sina förmågor. Få liknande villkor som hela samhället ropar om, krävs idag.
  • En mamma berättar om sin dotters beteenden. Att mamman kan säga ”Stå upp som en människa.” Hon kunde lika gärna sagt till dottern att hon är en idiot! Men ”att medicinera skulle dämpa dotterns personlighet” säger mamman. Men om medicinering fungerar bra på flickan skulle flickan kunna ta till sig nya handlingsalternativ istället. Mamman vill ju att dottern ska bete sig som ”en människa”. Skuldbelägga barnet är helt fel och ger motsatt effekt och förstärker osäkerhet. Uppmuntran och att tålmodigt varje gång visa barnet hur man kan göra istället ger barnet en positiv känsla. Barnet kommer inte att ”botas” men får en möjlighet att göra något annat. Men det kommer inte innan barnet smält det och mognat för att ta beslutet. Om förmågan finns, och dottern skulle kunna bli mer mottaglig med medicinering. Förlåt för mina långa kommentarer, men jag är förbannad.
  • ”ADHD är när man inte får nog av ett visst ämne i hjärnan” säger psykologen. Tidigare sa han att ADHD är en diagnos utan [medicinsk?] orsak.
  • Familjerna kommer sannolikt ha nytta av att lära sig strategier. Som när ojken vill inte stänga av datorn och komma och äta. Han skulle få en chans om han blev förberedd på detta 15-30 minuter innan,  av påminnelser med nedräkning var 5 minut. ”Nu är det dags att avsluta det så du kan gå härifrån om 5 minuter.” Sätta en äggklocka så han hänger med mentalt. Överraskningar och avbrott i det man gör väcker stor frustration. Speciellt om man annars har svårt att fokusera när det man gör får en att må bra.
  • För  Emelies del var mamman oroad för att dottern låg två år efter i läsningen och matten gick det ännu sämre i. Min rekommendation är att fokusera på att barnen mår bra i det inre kaoset de befinner sig i. Kunskap kan alltid tas igen – men det är omöjligt om inte barnet mår bra och känner en större stabilitet. Emelies ADHD-beteende hade blivit sämre sedan de slutade ge henne medicin. Det verkade som hon hade ADHD säger en vad det verkar, expert. Tjejen hade börjat backa i sin utveckling.
    Hennes lillebror hade uppvisat sämre beteenden,  samt ”bildat ett gäng med rötäggen på skolan” och mamman tyckte att han hade ”lärt in hjälplöshet” – då han svarade på allt att han inte visste svaren. ”Ett skolexempel på ADHD.” Självförtroendet går självklart åt skogen när en elev, eller unge inte erbjuds en rätt anpassad möjlighet att lyckas, ens i skolmiljö med pedagoger som borde kunna stärka varje elev. Pedagogutbildningarna behöver en stor uppfräschning!
    De två syskonen hamnade också mycket i konflikt. Emelies föräldrar skulle få föräldrautbildning och Emelie rekommenderades en låg dos centralstimulerande, fast hon innan reagerat negativt på Ritalin. De testade säkert något annat preparat. Alla reagerar ju individuellt. Men det finns flera olika preparat och alla reagerar olika fysiologiskt.
  • Flera av barnen i studien bedömdes förutom ADHD också ha ODD – Trotssyndrom. Detta ger mig mer förtroende för specialisterna eftersom de då visar att de erkänner neuropsykiatriska funktionsvarianter, vilket inte var så tydligt från början.
  • Att trotsa och protestera är ett naturligt sätt att reagera för barnen när inget funkar och de mår då självklart dåligt. Så personer med NPF kämpar ofta med ganska allvarliga depressioner, även från låg ålder.
  • Vikten av samarbetet mellan föräldrar understryks, för att ge barnen trygghet. Tyvärr vet vi att familjer ofta splittras under dessa pressade livsförhållanden då all ork fått gå till barnen och de vuxnas egen relation utmattas. Om en förälder lätt blir arg på barnet – som filmen visar skräckexempel på – så förvärras också allt för barnet – och alla runtomkring – men det är inte barnets fel om det går överstyr! Barnets beteende är ett symptom. Så vikten av en kunskapsmässig och strategisk föräldrautbildning är mycket nödvändig.
  • ADHD kan dölja autism – men det är svårt att fastslå vilket som är primärt. En mamma säger att med ADHD fanns det ändå hopp, men att det inte går att bota barnets autism. Sanningen är att inte heller ADHD går att bota – ”bara mota”. Psykologen och den studieansvarige psykologen Frank Dads pratar då om att det enda alternativet är att försöka förbättra ett barns liv och villkor. Hans uppgift blir föräldrautbildning då han verkligen måste nå föräldrarna om att stå kvar vid regler, disciplin
  • En mamma har försökt kostmetoden att utesluta mjölk och vete, men inte sett några positiva resultat. De har förgäves kämpat på med detta i fem år.
  • I föräldrautbildningen ska föräldrarna börja från grunden – uppmärksamma och positivt sätta sig vid barnet berömma när barnet suttit lugnt och lekt – beskriva det och säga att det är bra. 

Slutledningen, då fem barn med misstänkt ADHD utretts under två veckor, med föräldrars beskrivningar och bl.a filmer på barnens beteende i hemmen som analyserats professionellt. Vet självklart inte om jag uppfattat det helt rätt. Men:

Om det finns ADHD är det bara ett inslag, och det finns mycket ODD/Trotsbeteende i gruppen. ODD/Trotssyndromet verkar vara en av studiens huvuddiagnoser och är en NPF-diagnos. Sömnproblem kan vara den primära orsaken till det ADHD-lika missbeteendet sägs det?  Får en ”hönan -eller ägget varning” där.. Det sas också om en kille att autism också kunde ligga i botten då det var svårt att hans pojkes beteende.

Och NPF-diagnoser överlappar ofta varandra, det är svårt att avgöra med exakta gränser. ”Diagnosboken” är bara ett verktyg. För min del spelar det ingen roll vad något kallas – bara det finns något sorts styrdokument för hur man ska göra!

På slutet verkade den undersökande psykologen osäker på vad de hade att förvänta sig framöver. Som om han aldrig innan första observationerna hade upplevt problemen så nära inpå som när han följt dessa familjers kamp?

Jag är inte förvånad. Inte ens över att när föräldrarna fick höra studiens resultat med rekommendationer om stödjande centralstimulerande medicinering för barnen – så klart ihop med utbildning för dem själva – så reagerade de som i chock. De kände sig ju självklart misslyckade för att de inte lyckades själva! Den sårbarheten känner vi alla som är i samma situation, trots att vi gör allt för våra barn.

Klipp om den här filmen! Inte för att censurera, utan för att lägga fokus på information – inte lägga gamla stenåldersfördomar först! I allmänhet är vi redan för vana med påmatande om fördomar till de som inte har personlig orsak att söka verklig information.

Tidigare 35+ inlägg på bloggen om fördomar om NPF – som fördummar, inte minst med medias björntjänster.

Med vänlig hälsning diagnosmamma, i dubbel bemärkelse

Självmordsstatistiken toppas av just VÅRA diagnosbarn

Det mest allvarliga terrorhotet mot våra barn – det kommer från negligerande myndigheter!

2010-2014 skedde det 1411 dödsfall i trafiken. 4 dödsfall p.g.a terrordåd. Och 7486 självmord.

Självmorden bland unga överrepresenteras av unga – och även riktigt unga – med ADHD, autism m.m och omkringliggande svårigheter och följder av npf som mobbing och depression relaterad till NPF-diagnoserna, med de mindre kända diagnoserna som ätstörningar o.s.v. Inte bästa länken, men sök gärna själva. Larm om fler självmord.. 2013. Orkar faktiskt inte leta reda på den mest aktuella artikeln till er f.n. Självmorden verkar dock ha minskat något. Såg jag på en länk.

Läs artikel av diagnosmamman – i dubbel bemärkelse – och Supermorsan och människan Madelein Larsson Wollnik om den dödsfruktan också andra föräldrar går igenom, när ens lilla diagnosbarn bara ser döden som en utväg ur smärtan: Jag älskar dig till månen och tillbaka

Under ett år i mitt eget nätverk med föräldrar till npf-barn fick jag tyvärr ta del av minst fyra föräldrars sorg efter deras barn hade lyckats dö. Jag har också stått vid egen sjuksäng då dotterns vänner larmat mig om att det var allvar! Något som är oerhört svårt att ta in med all den kärlek till sitt barn som man gett och sagt; ring mig dygnet runt, mitt barn.

Men Ranya  ❤ och dotterns ex-pojkvän lyckades bryta igenom till mig om allvaret – och dottern hade inte vaknat dagen efter om jag inte fällt ner allt mitt mentala försvar mot det mest fruktansvärda om dödliga 30 enheter insulin.

mother-and-daughterVad kan jag säga mer – än att..

Ja, jag vet inte? Ni vet, när man gjort allt, inte fått hjälp, fortsatt göra allt. Och det plötsligt kan bli verklighet.

Vad har man egentligen kvar att uttrycka när förtvivlan sitter i varje nerv i kroppen?

Mvh hälsning, Victoria, ytterligare en diagnosmamma – i dubbel bemärkelse. Och nu tror jag att dottern är trygg i några veckor, efter en del ståhej. Det handlar inte om årtal när något händer, när man har ett barn som mår dåligt. Man måste alltid vara på sin vakt, även framöver. Välsignar att jag, vi har stöd i kampen som vi aldrig ger upp! ❤

Livsfara med LCHF till diabetes1-unga

Att jag inleder inlägget med typ1-diabetes hos unga beror på att min dotter haft sjukdomen i tio år, sedan första klass. Det angår oss i högsta grad. Hon har också Aspergers, ADHD och OCD m.m. Kombinationen neuropsykiatriska diagnoser med en svår sjukdom är en särskilt svår livssituation att hantera eftersom den ungas egna förmågor inte kan förväntas öka oavsett fler år fyllda.

Sedan är det ganska få som verkligen förstår sjukdomen diabetes. Men att experimentera kan sluta med livsfara. Det angelägna som nu – äntligen – sprids via riksvida nyheter är:

Tallriksmodellen är inte skadlig – tvärtom

Riskfyllt ge LCHF-kost till unga med diabetes1 – Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet berättar här vad det handlar om. ”Hos en person med diabetes som äter för mycket fett och för lite socker kan en ketoacidos i förlängningen leda till att hjärtrytmen rubbas vilket i sin tur – i värsta fall – kan orsaka hjärtdöd.”

Sveriges Radio – Läkare varnar: Ge inte unga LCHF – ”Att äta mycket fett och kött, men nästan inga kolhydrater kan vara mycket farligt för barn med diabetes typ1. Trots det marknadsförs den så kallade LCHF-dieten intensivt på nätet. Barnläkare som sett fler fall där barn tagit skada, varnar nu föräldrar för den populära så kallade LCHF-dieten. Helt vetenskapligt felaktiga påståenden och rent livsfarliga råd. Exempelvis kan någon framföra att barn med typ 1 diabetes inte behöver insulin, och det är ett råd som leder till döden för barnet om man följer det, säger överläkare Gun Forsander vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.”

LCHF-kritik leder till hot: Vetenskapsmän -och kvinnor som uttrycker kritik mot LCHF möter anklagelser om att vara ”köpta av  läkemedelsindustrin”. Är någon förvånad?

Sveriges främsta förespråkare av LCHF-kost är doktor Annika Dahlqvist har med sin iver vilselett en del. Hon visar nu ansvar för den gruppen som inte bör tvingas till en strikt LCHF-kost. Detta har inte framgått i LCHF/diabetes1-diskussionen innan. Att bara nämna allt positivt kanske gör en stor, men det är samvetslöst att ”offra några” på vägen. Men det är ”trevligt” att den mäktiga LCHF-doktorn nu också varnar .

Barndiabetesfonden fick 10 miljoner Barncancerfonden 275 miljoner

Inte för att ställa sjukdomar mot varandra – men allt handlar om upplysning och informationskampanjer till allmänheten!

Okunskapen om typ1-diabetes farlig: ”I Sverige är Typ 1 Diabetes den vanligaste kroniska (bot 0%) livshotande sjukdomen som drabbar barn och ungdomar – den är tre gånger vanligare än alla cancersjukdomar hos barn (bot 75-80%).
Allmänhetens stöd till forskningen om sjukdomen är förvånansvärt låg. 2014 fick Barncancerfonden in 275 miljoner, Barndiabetesfonden fick in 10 miljoner.”

Diabetes typ1 och diabetes2 olika sjukdomar med liknande symptom

Vad någon framför till vuxna och typ2-diabetiker är inte så viktigt här. Vid typ2 har kroppen kvar någon grad av insulinproduktionen och kan behöva mediciner som ökar insulinmängden och behöver i vissa fall insulin med sprutor. Diabetes typ1 däremot är en autoimmun, svårare sjukdom som idag inte kan botas så att symptomen försvinner – vilket går med typ2. Vid typ1 producerar bukspottkörteln inget insulin alls och behöver insulininjektioner för att diabetikerns celler kan öppnas för mottag av energi. I brist på cellbränsle så blir man inte bara lite trött – utan man står inför döden. 

Erfarenhet av att LCHf-kost kan leda till döden

Vår diabetesdotter var nära att dö två gånger på kommunens akutfamiljehem – p.g.a LCHF-kost.

Man leker inte Gud på bekostnad av andra, det är djupt oetiskt. Ät själv kvicksilver om du tror på det. Det är din personliga rättighet. Men utsätt inte barnen!

Tallriksmodellen med regelbundna måltider och sunda mellanmål är god kost för alla, både friska och diabetiker. Dieter bestämmer vuxna själv om.

Smärtsamt med ojämna prestationer

Om att vara KAOS-pilot av rang men sakna sina vingar ibland.. Det blir speciellt utmanande för att jag vet vad jag kan – men att jag inte alltid förmår göra det. Ens kan det ”lätta” som de flesta utan mina svårigheter kan, som att utan en extra tanke småstäda hemma varje dag. 

Jag vet inte om det är så här för alla, oavsett diagnoser eller inte? Säkert mer eller mindre. För mig går livet högt eller lågt. Men jag tror till mer extrema grader, eftersom vissa lägen i mig och situationer jag måste hantera ställer mig som funktionsnedsatt.

Det beror inte nödvändigtvis på att jag är extra ledsen, kan ändå vara mycket åt det lamslagna hållet. Ångest och dålig sömn försämrar mina förmågor, det kaoset kan periodvis vara ohanterligt att styra upp, oavsett ansträngningar. Men den extraorken är också svår att hitta inom mig när hela jag är i otakt.

När jag har lättnad kring mitt hjärta brukar min ostoppbara ”action” och den mentala aktiviteten kunna komma fram. När mina diagnoser är funktionstillgångar – superkrafterna. Men det går inte att ordna fram på beställning.

Jag kommer alltid att behöva vila själen och hjärnan ibland – för jag måste anstränga mig mycket för att hantera intryck och få ihop det. Det är störande, rent av ett lidande för mig som person att min prestationsförmåga är så ojämn. Är jag bra eller kass? 

Lever ytterst sällan på en mellanväg då jag är lagom och kan upprätthålla allt över en längre period. Även om jag kan anstränga mig en kortare tid, speciellt för dotterns skull. Sedan kanske jag behöver sova minst 12 timmar.

Med npf-diagnoser besitter man ju den där underbara draken att flyga på! Men som inte alltid låter sig tämjas så färden blir turbulensfri.

flyga

Även om jag trivs med att vara som jag är – så tär det att inte alltid kunna! Känner att det ligger mig till doms, speciellt gentemot myndigheter och människor som njuter av att trycka ner.  Jag är lättare att klaga på när jag inte är i form. Och när jag flyger så utmanar jag en del så också det läggs mig till last.

Annars är det OK här – även om mitt och vårt liv säkert utifrån kan sägas vara i djup kris? KAOSPILOT är inget dåligt yrke. Även om bränslet riskerar att sina lite ibland. Med vänlig hälsning från en Kaospilot med ADHD:”Jag får inte panik av plötsliga kriser utan agerar. Ofta helt rätt och med bra resultat. Jag är en kaospilot av rang. Det måste jag komma ihåg är en styrka när allt annat känns som skit. För det är inte alla som kan det jag kan. Eller som gör det, om de nu har förmågan? Backa undan vid kris, inte min stil bara.”

/Victoria Qvarnström


Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv

Annonser

%d bloggare gillar detta: