Barnet som stängs ute från gemenskapen

Till slut fick min dotters gamla skola sätta upp regler om att inte lägga kalasinbjudningarna i barnens klädfack. Klart att de oinbjudna barnen ändå förstod att de inte fick vara med.

Det känns som dålig stil av föräldrarna. Men det finns alltid förklaringar. Som att familjen inte har plats för alla hemma. Att deras födelsedagsbarn fick välja sina närmaste vänner. Att det bara var flickor eller pojkar som skulle komma. Samt två av barnets bästisar av motsatt kön.

Vad ska man göra? Göra något ännu roligare med sitt eget oinbjudna barn samma dag och hoppas kunna laga lite besvikelse. Ta med en kompis, om det finns någon.

Men det är inte det värsta, att inte få komma. Man kan ju bjuda istället! Men det här känner nog tyvärr många föräldrar igen – att deras barns klasskompisar inte ens kommer på födelsedagskalaset.

Men det går att göra något, med fina människors hjälp!

Ingen kom på autistisk pojkes kalas – då bad mamman Facebook om hjälp

Och grannskapet lyssnade, samt några andra undergörare..

Vad somliga lär sina barn som accepterat beteende är så skrämmande!

Tre dagar efter jag publicerat detta såg jag en liknande artikel..

 

 

4 Responses to “Barnet som stängs ute från gemenskapen”


  1. 1 jimmy mars 5, 2015 kl. 3:50 e m

    Jag tycker att de där e bull. Vill en unge bara ha dom han leker med så får han väl det. Finns en anledning till att man inte bjuder alla man känner. Sen även diverse andra faktorer som spelar in.

    • 2 Victoria Qvarnström mars 9, 2015 kl. 3:36 e m

      Det är också en åsikt och många agerar efter det resonemanget. Och olika faktorer styr, det är realiteten.
      I låg -och mellanstadiet är det en svår situation för alla barn som inte får vara med. En hänsyn som att i.a.f komma på ett kalas är dock något som alla borde lära sina barn! Min åsikt, eftersom jag förstår utanförskapets skadliga verkningar, speciellt på de yngre.
      Med vänlig hälsning Victoria

    • 3 sofie september 18, 2015 kl. 8:08 f m

      Jag förstår vad du menar Jimmy, men när du har ett barn som aldrig blir bjuden fast han själv bjuder in, DET är inte okej enligt mig. Man bjuder tillbaka oavsett! Nu pratar jag om ett barn som aldrig slåss, är aggresiv eller utåtaggerande. Utan alltid orolig för allas välmående osv…Hur tror du han känner sig? Han är bra mycket bättre än andra ungar som inte har diagnos som mobbar, slåss och beter sig illa, ändå är han den som inte blir bjuden. Det gör sååå ont i en mammas hjärta att det inte går att beskriva.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: