Transportstyrelsen besvärad av uppmärksamheten.

Transportstyrelsen överklagade domen som tillät tågföraren Torolf Jansson att arbeta vidare – efter över två års avstängning – pga av hans nyställda aspergerdiagnos. Dessförinnan har Torolf framfört tåg prickfritt i 28 år.

Nu har Transportstyrelsen märkt av protesterna och lagt ut följande:

”I media och på internet har det under den senaste tiden förekommit skriverier om Aspergers syndrom (AS) och arbete i trafiksäkerhetstjänst i spårbunden trafik. Transportstyrelsen vill nu reda ut en del missförstånd som råder.

Att arbeta i trafiksäkerhetstjänst kan till exempel vara att arbeta som lokförare, tillsyningsman eller trafikledare. I vissa fall har man ansvar för hundratals passagerare eller hundratals ton med gods. Det ställs höga säkerhetskrav på de som arbetar med trafiksäkerhetsuppdrag. Många sjukdomar och funktionsnedsättningar utgör enligt gällande föreskrifter hinder för att få arbeta med sådana uppgifter, till exempel diabetes, hjärtsjukdomar, epilepsi och andra neurologiska sjukdomar. Även ADHD, Aspergers syndrom (AS) och likartade tillstånd utgör hinder.

Även om man har en sådan sjukdom eller funktionsnedsättning kan man få arbeta vidare efter en individuell bedömning hos Transportstyrelsen.

Remissförslag förändrar inte bedömning.
Transportstyrelsen har i dagarna gått ut med en remiss om förslag till ändring av föreskrifter om hälsa för lokförare och övrig personal samt ändring av föreskrifter om förarbevis för lokförare. Där förtydligas att ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning är sådana tillstånd som utgör hinder för trafiksäkerhetsarbete. Det finns ett behov av att förtydliga att dessa tillstånd redan idag omfattas av föreskrifterna och detta följer den praxis som idag tillämpas.

Att Transportstyrelsen gör detta förtydligande innebär ingen förändring i våra bedömningsgrunder. Myndigheten kommer även i fortsättningen att göra individuella bedömningar när en enskild gör en ansökan.

Nu låter det hela mycket inkonsekvent. Alla som jag har kommunicerat med – och då menar jag mycket insatta – inklusive jag har tolkat det som att personer med Aspergers, ADHD mfl neuropsykiatriska diagnoser inte ens ska kunna prövas för lämplighet och personlig kapacitet.

Det låter med andra ord som rent skitsnack för att opinionen blivit besvärlig? Därför vore det bra om fler hörde av sig till Transportstyrelsen och frågar hur de resonerar och menar och varför.

– Torolf kunde köra tåg utan incidenter i 28 år innan han fick aspergerdiagnos. Hans förmågor talar för sig själva. Men enbart digagnosen satte stopp.
– Utan personlig prövning med chans att via sin kapacitet innebär ren diskriminering.
– Neuropsykiatriska diagnoser betyder inte per automatik att man inte är lämplig.
– Vissa neuropsykiatriska diagnoser har generella egenskaper som tom är mycket lämpliga för vissa yrken. Ohämmad kreatvitet premieras inom vissa områden. Noggrannhet, inga missade rutiner eller avcheckningar, stort fokus, tolerans vid enahanda sysslor och god intelligens – egenskaper jag skulle vara trygg med hos en förare. Det är egenskaper som kan sägas vara generellt typiska aspergerdrag. Inte alla har lika mycket av egenskaperna. Därför bör alla får chans till prövning.
– Diskriminering stinker alltid.

Kontakta Transportstyrelsens pressansvarige för väg och järnväg . Henrik Olars? Ett litet kort meddelande kan iaf visa var Ni står. Ju fler desto bättre.

På twitter: Henrik Olars.
Telefon:  010- 495 4042
Mobil:  070- 601 60 65

E-post: henrik.olars@transportstyrelsen.se

Fråga om vad Transportstyrelsen har för evidens och bevekelsegrunder för att ändra sina regler till att:

”I ändringsföreskrifterna för både lokförare och för övrig personal förtydligas att ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning är sådana tillstånd som utgör hinder för trafiksäkerhetsarbete.”

Jag hoppas ni förstår att min upprördhet angående att personer med Aspergers syndrom ska bedömas olämpliga som ex lokförare pga diagnosen är en välgrundad indignation och inte är en vendetta bara för att alla ska få göra allt.

Hur många verkligt skitpuckade busschaffisar med ansvar för liv finns det inte därute på vägarna? Hur sållas det egentligen – via diagnos eller tester?

traffic buss

Advertisements

5 Responses to “Transportstyrelsen besvärad av uppmärksamheten.”


  1. 1 Michael januari 17, 2013 kl. 10:30 f m

    Jag har själv gjort och klarat de tester som används vid den inledande uttagningen av lokförarkandidater. Det testet tillsammans med hälsoundersökningen är det som ligger till grund för att avgöra lämpligheten i yrket ur medicinsk aspekt. Nu inför plötsligt Transportstyrelsen utomliggande kriterier, saker som testerna aldrig bedömt tidigare och som det inte föreligger någon som helst anledning att foga till lämplighetsbedömningen. Ja, detta är diskriminering. Diagnoskriterierna ändras ju fortlöpande. Även fel åsikter har ju historiskt sett betraktats som ”sjukdom”. När kommer Transportstyrelsen att utesluta andra kategorier enbart på grundval av samhällsströmningar? Varför agerar Transportstyrelsen olika på olika avdelningar i samma fråga? På vägtrafikens område är man ju inte alls benägen att komma till samma slutsats. Att köra tåg är en dans på rosor jämfört med bil, bara man vet hur man gör. Det Transportstyrelsen nu gör är att sluta upp bakom en kollega, som ursprungligen startade hela spektaklet. Vad saken gäller betvivlar jag att de har någon som helst aning om. Det hade de inte när frågan ställdes innan fallet Torolf blev känt. Det var lika bra det, för det fanns ingen anledning att ta någon sådan ställning så länge det arbetspsykologiska testet avgör om man är lämpad eller ej. Medicinskt finns bara ett skäl och en intressant fråga att ta ställning till: Lider personen av en åkomma som rubbar eller påverkar omdömet? Exempel: Den som har diabetes kan plötsligt agera eller bete sig direkt livsfarligt, t ex kliva ut i spåret utan att uppmärksamma ett tåg, eller missa viktig information när man sitter vid spakarna, i samband med att medvetandetillståndet förändras tillfälligt som en konsekvens av sjukdomen. Är en npf-diagnos en sådan ”åkomma”? Isåfall, varför ingår inte en npf-utredning i de kvalificerande tester som görs innan man får möjlighet att utbildas i yrket? Man kollar ju för diabetes?

    • 2 Victoria Qvarnström januari 25, 2013 kl. 2:51 e m

      Jag håller med dig!
      Nu hoppas vi att fallet Torolf blir prejudicerande eftersom Transportstyrelsens överklagande inte prövades och han har sin dispens kvar – efter fyra års kamp. Men Transportstyrelsen vill fortfarande ändra reglerna.

      Victoria


  1. 1 Transportstyrelsen krånglar vidare | Intersektionell solidaritet Trackback vid januari 16, 2013 kl. 4:51 e m
  2. 2 En viktig artikel med de tyngsta. « Victorias ADHD-npf-blogg. Trackback vid januari 17, 2013 kl. 12:30 f m
  3. 3 Kidnappat jag, reducerad till en brist | Intersektionell solidaritet Trackback vid januari 18, 2013 kl. 4:21 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: