Dyslexi och ADHD är biologiska funktionsnedsättningar.

Såg på Kulturkanalen om en forskning på Karolinska som heter Så minns unga/Learning and memory in children and young adults. Finns att se på UR Play i massa avsnitt. Det kan räcka med sammanfattande diskussion också om ni inte pallar diagram och vetenskapssnack. Se – om ni inte tror att ADHD finns.

De neuropsykiatriska diagnoserna ADHD och autismdiagnoser som Aspergers har inte sällan ”systerdiagnoser” – varav dyslexi är en av dem.

Professor Juha Kere Karolinska institutet forskar inom molekylärgenetik med fokus på några av de molekylärgenetiska upptäckter som gjorts av både forskargrupper vid Karolinska Institutet i Solna och Helsingfors universitet i Finland. Från beskrivning av boken Dyslexi, av Juha Kere och David Finer: Det råder inte längre några tvivel om att det finns en ärftlig komponent i många fall av dyslexi i gener som bidrar till eller ökar sårbarheten för dyslexi. Juha Kere sa också om sin forskning att biologiska funktionsnedsättningar, exempelvis dyslexi, äntligen borde ges samma prioritet så att barn utan tjafs får rätt hjälpmedel och pedagogik i skolan. Han drog också exemplet att ingen ifrågasätter behovet av rullstol.

Den vanliga frågan som vi föräldrar stångar oss blodiga mot: Syns funktionsnedsättningen inte så är det lätt för makthavare att inte låtsas om den.

Man har bla hittat en gen som heter Snap 25 som finns hos dyslektiker och vid ADHD. Genen Snap 25 påverkar arbetsminnet som har betydelse både för ADHD och Dyslexi.

Arbetsminnet är en grundläggande kognitiv funktion som är nödvändig för att vi ska kunna genomföra en rad mentala aktiviteter, så som att läsa, räkna och lösa problem. Med hjälp av arbetsminnet kan vi hålla och använda en begränsad mängd information under en kort tid. Det handlar alltså om vår förmåga att, i stunden, hålla kvar saker i huvudet. Till exempel använder vi arbetsminnet när vi ska komma ihåg ett telefonnummer eller när vi ska följa en instruktion. Med ett bra arbetsminne kan vi lättare koncentrera oss och hantera distraktioner. Förr trodde man inte att det gick att träna upp arbetsminnet. Idag pekar forskning på att det är möjligt. Systemen för arbetsminnet är delvis detsamma som för uppmärksamhets- eller koncentrationsförmågan.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och bla författare till boken Den lärande hjärnan menar att undervisning bör inte utsättas för politiska ­modenycker utan vila på vetenskaplig grund.

Att lära sig enbart från skolböcker är inte en framkomlig väg längre och det är något som både skolan och politikerna måste hantera, säger Roger Säljö professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Typiskt vid ADHD och även dyslexi är alltså att man har dåligt arbetsminne. Stor skillnad i nivåer på IQ och arbetsminne gör att den klassiska skolan kan vara svår att klara av vid ADHD, trots egentlig förmåga. Som jag uttryckte det i SvT Debatt 17 maj i år:

Annonser

15 Responses to “Dyslexi och ADHD är biologiska funktionsnedsättningar.”


  1. 1 JCMAS september 23, 2012 kl. 10:06 e m

    Ja. Tack. Snälla. Kan vi inte äntligen komma överens om det. Alla?

    Att det finns, är på riktigt, sant. Trots att det inte syns.

    Hur många gånger har jag inte dragit rullstolsjämförelsen för skola, andra föräldrar, Bup, soc, vänner…

    • 2 Victoria september 25, 2012 kl. 10:43 f m

      Så trist att behöva förklara självklarheter om och om igen. Inte minst för tjänstemän som ska hjälpa som man förväntar sig borde vara lite mer utbildade än civilare.

      jag är överens iaf. 😉

      Mvh Victoria

  2. 3 Eva Ellnefors september 24, 2012 kl. 7:29 f m

    Det ska heta ”funktionsvariationer”! Vi ska inte utgå från att övriga samhället och sättet att skriva är normen!

    • 4 Victoria september 25, 2012 kl. 10:38 f m

      Ja, det borde verkligen heta funktionsvarianter! Ska börja använda uttrycket. Stämmer bättre. Jag skriver den här bloggen bla och känner mig full av tillgångar då, inte hinder.
      Funktionsnedsättning är ett ord som används istället för att handikapp inte är så korrekt längre, tror jag.

      Och i kontakt med myndigheter får man använda det ord som står i deras regler, så de fattar.

      Men jag kan ju förändra attityder med att ta till mig ditt goda råd. Tack!

      Victoria Qvarnström

  3. 6 Ann-Christine Lundholm september 24, 2012 kl. 9:41 e m

    SÅ bra skrivet av dig!!!! Är orolig för en person som fick en konstig 2:a utredning när hen var ca 13 år och psykologen menade på att hen inte hade dyslexi utan att uppmärksamhetsförmågan var det som ställde till det när hen ska skriva. Jag ser ju att hen inte har en aning om när man ska sätta stor, liten bokstav t.ex och nog har hen tvättäkta dyslexi alltid. Men det verkar inte finnas någonstans att utreda detta där vi bor. Dock har jag just funnit ett adhd-team inom psykiatrin här nu, och dit ska jag och då ska jag höra med dem om en second opinion, om hen är med på det.

    Har skrivit ordet hen för första gången. Vet inte om jag pallar det ordet. Gör du? :-))

    • 7 Victoria september 25, 2012 kl. 10:33 f m

      Jag fixar ordet hen. Särsklit bra när man inte vill peka ut någon utan göra en hen mer oidentifierbar.

      Om hen du nämner går i skolan ska(?) de göra en utredning. I vår kommun finns en ”Skrivstudio” tror jag det heter då de testar skrivförmåga och uppfattningförmåga av texters innehåll.

      Googla i din kommun, eller ring kommunen och be om att få tala med en skolansvarig?

      Det är jobbigt att se det man upplever som klara symptom när det finns problem – annars är det inget problem kanske? och inte kunna hjälpa.

      Hoppas ni kommer vidare till en lösning Förutsatt att hen själv upplever problem.

      Mvh Victoria

  4. 8 Sussie Olofsson september 25, 2012 kl. 2:13 f m

    Biologiska funktionsnedsättningar och, med största sannolikhet, en biomedicinsk obalans på signalsubstansnivå, går att förändra genom att förändra kosten och rörelsen – vilket i sin tur även leder till att man genom detta kan få en mycket positiv inverkan på beteenden, både fysiska och psykiska, inom loppet av några veckor till månader!!!

    De största bovarna till våra biologiska funktionsnedsättningar är, med största sannolikhet de gifter och brister som vi idag har omgivit den generation som vuxit upp med och fortfarande omger, men nu i en större skala, de som växer upp – de som växer är troligen känsligare än de som redan är vuxna både vad gäller gifter och brister.

    Gifter kan vara opioida peptider (utvecklas vid proteinintolerans alternativt för hög konsumtion av de proteiner som finns i mjölk-, mjöl- och sojaprodukter), socker, andra smakförstärkare, bisfenol, flamskydds- och bekämpningsmedel, konstgödning mm.

    Brister är bland annat omega-3, vitaminer, mineraler, tarmbakterier och brist på rörelseaktivitet.

    Bra webbplatser, för att förstå mer, är bland annat http://www.npif.no , http://www.behandla autism.nu och http://www.drneubrander.com och en bra blogg, som förklarar en del av det jag sagt, är bland annat http://gluten-celiaki.blogspot.se/2011/03/glutenintolerans-celiaki-och-haravfall.html

  5. 10 Johnny Lilja september 27, 2012 kl. 11:16 f m

    Det finns också en ideologisk dimension av det hela. Biologiska skillnader ”får” inte existera enligt vissa ideologier. Att påvisa biologiska skillnader anses fult och kallas ofta biologism.

    • 11 Victoria september 27, 2012 kl. 6:53 e m

      Ja, men jag är helt oskyldig! Jag bara bär den biologiska variationen – jag har ju inte hittat på den. Man måste få vara olika, men lika bra.

      Mvh V

  6. 12 Micke C september 28, 2012 kl. 6:16 f m

    Mensa har ett Gifted Children-program (GCP) där de förklarar att ADHD och AS-diagnoser kan vara feltolkad särintelligens i den höga ändan, och de erbjuder informationsstöd till föräldrar och skola. Jag vet inte vad jag ska tro eller tycka. Kanske borde man helt enkelt smälla av. Min intuition blåser iaf i flyglarmet, oavsett om de har rätt i sak eller inte angående överlappet i symptom. Jag får intrycket av att de kör huvudet i sanden och försöker hitta ursäkter som gör barnen normala igen utan att behöva ta emot en diagnos från samhället. Iofs stöder jag en tanke om ett samhälle där diagnoser inte behövs, där alla gör sitt på sitt sätt för att alla ska få plats på sina styrande villkor men jag ser inte den andan lysa igenom här. http://www.mensa.se/programmet-foer-begavade-barn


  1. 1 Barns bästa och uteslutning pga dold funktionsnedsättning. « Victorias ADHD-blogg. Trackback vid september 23, 2012 kl. 5:05 e m
  2. 2 Apatisk och överaktiv samtidigt. « Victorias ADHD-blogg. Trackback vid september 25, 2012 kl. 2:46 e m
  3. 3 De extra känsliga – utan filter. « Victorias ADHD-npf-blogg. Trackback vid november 5, 2012 kl. 5:08 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: