När har man diagnos?

Auguste Rodin

Auguste Rodin

Vad är en diagnos och vad är det inte? Vad krävs för att få en diagnos på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning/npf?

Är du lite spännande apart och kreativ? Intressant och arty? Kanske till och med lite svår eller ganska crazy?

Men oftast mår bra, för lite lagom svackor upp och ner har alla. Livet funkar ganska bra i stort och du kan försörja dig på arbetsmarknaden och ditt privatliv funkar hyfsat.

Då har du inte diagnos – för att du inte behöver det. Då har du bara beskrivande symptom, dvs vissa egenskaper. Läs längre ner om dessa.

De som tycker att de har lite hobbydiagnos – som en släng av ditt eller datt kan tänka efter på dessa upplagda kriterier innan de stämplar sin lite udda kanske diagnosliknande personlighet som att det finns en diagnos.

För det är ganska osnyggt att svänga sig med olika diagnosnamn som epitet, om det så är försök till humor eller annat – med tanke på dem som verkligen har en funktionsnedsättning att bära varje dag i sina liv.

Det är när ditt liv påverkas så negativt att du lider som det kan vara tal om diagnos – för att kunna få hjälp. När du inte kommer framåt för att saker strular väldigt hela tiden – jämfört med för andra.

Jag hittade mycket bra definitioner om skillnaderna enligt psykologen Bo Hejlskov som skriver i
Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ:

”Alla diagnoser har två grundkriterier:
– Att svårigheterna inte är en konsekvens av en annan
diagnos
Att svårigheterna medför problem i förhållande till
skola, arbete eller fritid – handikappkriteriet
– Det innebär att det finns ett tydligt samband mellan
omgivningens krav och metod och vem som får en diagnos!
– Det är orsaken till att vi som samhälle behöver
diagnoserna
Vi måste veta varför metoder som fungerar på andra inte
fungerar på just denna människa

Enkelt. Läs andra och sista punkten ovan som jag lagt i rött.
Diagnosläge det är alltså då du inte verkar fungera och livet inte fungerar som förväntat som det gör för gemene man.

Bo Hejlskov, från olika sidor:

”Det finns två sorters symptom
Avgränsande symptom:
– Olika vid olika diagnoser
– Ex hyperaktivitet vid ADHD, låg begåvning vid utvecklingsstörning
– Ger ingen bred bild av personen med diagnos, men används uteslutande som diagnoskriterier
– Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, inga andra
– Används vid diagnostik

Beskrivande symptom:

– Kan finnas hos människor oavsett diagnos
– Och hos oss utan diagnos
Finns i olika grader i olika diagnoser
– Har inget diagnostisk värde”

Vid beskrivande symptom kan du alltså vara en något skruvad och lite annorlunda individ. Men skillnaden mellan det och en diagnos är om du lider på något sett av din personlighet och livet inte funkar.

Advertisements

19 Responses to “När har man diagnos?”


  1. 1 Lena maj 8, 2012 kl. 2:28 e m

    Som alltid, lika skicklig att beskriva det vi andra tänker!! Din blogg är outständing 😉
    Hoppas att du aldrig tröttnar på att skriva!!!!
    Kram

  2. 3 smulann maj 9, 2012 kl. 7:54 f m

    Tack Victoria säger jag också!!

  3. 4 Tonårsmamma maj 11, 2012 kl. 11:20 e m

    Vilken fin blogg du har. Själv har jag en 16-åriga dotter där det gjorts en basutredning och psykologen rekommenderar fortsatt utredning. Finns en del asperger-drag och ADD-drag (har uppmärksamhetsproblematik, dåligt arbetsminne). Presterade tämligen lågt i begåvningstestet (78)…. Dottern tycker själv inte att hon har några problem, vill överhuvudtaget inte diskutera detta, och verkar inte bry sig speciellt mycket om detta med utredning. Vet verkligen inte hur jag ska tänka. Dottern kommer med största sannolikhet vägra att äta någon medicin (vägrar typ vitaminer och omega 3 som jag önskar att hon kunde äta).
    Hon anser inte att hon har några problem (även om jag kan skriva en hel bilaga om svårigheter som jag ser: kommunikationsvårigheter, svårt initiera samtal, blyg, tystlåten, specifikt inrtresse där hon har kamrater men få kamrater i skolan, selektivt matintag, något mer omogen än jämnåriga, konkret språkuppfattning, minnessvårigheter, sämre kroppshållning, dyskalkyli= mattesvårigheter). Betygen ligger över genomsnittet. typ 8 vg. Hon är glad, nöjd, välmående och har kamrater hon umgås med . Tycker möjligen att hon är ”lite blyg”. Börjar till hösten gymnasiet som hon ser fram emot. Ska snart börja med körkort och hur påverkas detta av en diagnos? Hjälper verkligen utredningen henne, då hon själv inte är redo för att efterforska varför det ser ut som det gör? Blir en utredning bara något som förstärker hennes negativa sidor? Hjälp för hur jag ska tänka? Jag känner att jag vacklar. Ena stunden känns utredning självklart och nästa stund ifrågasätter jag verkligen denna process som påbörjats och funderar på att ”pausa” och se tiden an i stället.

    • 5 Victoria maj 12, 2012 kl. 2:26 e m

      Skönt att höra att din dotter verkar må bra och själv tycker att hon har ett bra liv! Verkar vara en trygg tjej och det är guld värt. Många gånger så är det inte den med autism(spektrum)-diagnos som upplever att det finns problem.
      Förstår att du vacklar! Å ena sidan kan ni ligga lågt och ta livet för vad det är, hon själv är ju kanske inte ens motiverad att genomgå ytterligare utredningar.
      Å ANDRA sidan brukar små problem bli större ju äldre barnet blir. När förväntningarna höjs i högre klasser i skolan och gymnasiet kan det ta stopp och tom den unga förut obekymrade uppleva problemen.

      Kolla med skolan hur de tror hon kan klara gymnasiet? Det kan vara en morot för henne att veta, för hon kanske behöver anpassade studier? Ju tidigare ni får veta och kan planera desto bättre för att undvika någon obehaglig överraskning.

      Ett annat problem med att vänta med ytterligare utredning är att dagen hon fyller 18 hamnar hon inom vuxenvården som inte sägs vara lika bra som för barn. Många föräldrar som har barn med neuropsykiatriska diagnoser (ADHD/ADD, Aspergers mm) upplever en extra stor maktlöshet på barnets myndighetsdag om det finns massa problem som behöver lösas, det är en snårskog med kommuner, stöd, LSS osv. För efter myndighetsåldern inträtt kan inte föräldern göra så mycket alls. Den paniken att veta att ens barn ligger lite efter mognadsmässigt och behöver massa stöd, men inte själv vill som 18-åring, det är bara att se på, och inte ha rätt att påverka myndigheter och hjälpare – ALLS.

      Vet inte om du blev klokare, antagligen fick du fler frågor i huvudet av mitt svar.. Men prata med den utredande psykologen om hur du ska gå tillväga nu? Och kontakta skolan om framtiden.

      Lycka till!

      Mvh Victoria Qvarnström

  4. 6 Elisabet juni 12, 2013 kl. 12:11 e m

    Jättebra skrivet! Jag har diagnos och har stöd i vardagen.


  1. 1 En känga ut i cyberrymden. « Victorias ADHD-blogg. Trackback vid maj 8, 2012 kl. 2:42 e m
  2. 2 Ner som en pannkaka, upp som en sol « katastrofhuset Trackback vid maj 8, 2012 kl. 4:21 e m
  3. 3 Men orka « Sammelsurium Trackback vid maj 11, 2012 kl. 6:36 f m
  4. 4 Tidiga tecken hos osynliga flickor. « Victorias ADHD-blogg. Trackback vid maj 15, 2012 kl. 11:38 f m
  5. 5 Varför bråka om npf-diagnoser? « Victorias ADHD-blogg. Trackback vid maj 28, 2012 kl. 6:57 e m
  6. 6 ”Nyhetstorka? Släng in nåt utmanande om ADHD som förra året.” | Victorias ADHD-npf-blogg. Trackback vid januari 7, 2014 kl. 2:36 e m
  7. 7 Kritiskt mail om ADHD-humbug med svar. | Victorias ADHD-npf-blogg. Trackback vid maj 7, 2014 kl. 3:06 e m
  8. 8 Mina bästa ADHD-inlägg här. | Victorias ADHD-npf-blogg - om att vara mal placé. Trackback vid maj 29, 2014 kl. 1:33 e m
  9. 9 Mina bästa ADHD-inlägg samlade | Victorias ADHD - autism - blogg om NPF Trackback vid oktober 26, 2014 kl. 12:26 e m
  10. 10 Slutsats: Stenålderskost och urval av de starkaste orsak till ADHD och autism | Victorias ADHD - autism - blogg om NPF Trackback vid november 1, 2014 kl. 2:50 e m
  11. 11 Tro inte att det finns något som är självklart – autism | Victorias ADHD - autism - blogg om NPF Trackback vid januari 25, 2015 kl. 4:23 e m
  12. 12 Lång process till stöd när diagnos krävs | Victorias ADHD - autism - blogg om NPF Trackback vid december 17, 2015 kl. 8:59 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: