Skulle vilja testa att fungera ”normalt” i en simulator

Hur kan man sätta sig in i hur andra människor upplever världen?

Det finns en simulator för att få känna hur det är att ha ett neuropsykiatriskt funktionshinder då kognitionen påverkas: ”Det som kännetecknar kognitionspsykologi i jämförelse med dom andra grenarna av psykologin är fokuseringen på information och informationsbehandling.”

Testa Kognitionssimulatorn”I Kognitionssimulatorn kan du påverka upplevelsen av det som händer i ett klassrum på ett sätt som liknar upplevelsen för personer med ADHD, aspergers syndrom eller dyslexi.”

Jättebra. Men.

När får vi med neuropsykiatriska funktionshinder testa en kognitionsimulering av att vara neurotypisk, alltså så kallat normal då inhämtningen av information och intryck inte störs?

Dags för NT-simulator kanske, så man när man har neuropsykiatrisk diagnos kan få känna hur det är att vara neurotypisk?

Det skulle vara väldigt intressant! Till viss del kan ju de nedsatta förmågorna vid ADHD förbättras av medicinering, främst via centralstimlerande medciner som höjer hjärnans medvetenhet lite och minskar splittringen av koncentrationen.

Men jag har aldrig upplevt den ökade fokuseringsförmågan av centralstimulerande eftersom jag inte tål medcinerna. Men en enda gång skulle jag vilja veta hur det kan vara.

Eller kanske inte? Det kanske skulle bli en oerhört stor besvikelse? För att jag skulle få känna något jag inte kan få. För att jag skulle bli så  ledsen för att jag inte fått chansen att bli allt jag kunnat utan ADHD.

Eller rätt och slätt för att jag skulle bli så förbannat uttråkad utan min hjärnas krumbukter och tycka tystnaden var plågsam?

2 Responses to “Skulle vilja testa att fungera ”normalt” i en simulator”


  1. 1 Lena Winge maj 8, 2012 kl. 1:19 e m

    Hemma efter en intensiv dag i klassrummet. Jag gick igång och fick inte alls gjort vad jag tänkt från början. Men hade eleverna som i min hand och vi hade roligt. Skulle antagligen också bli helt uttråkad utan min ADHD och impulsivitet. Men å andra sidan slippa ligga däckad efter en dag på jobbet. Och fundera på hur tusan jag ska kunna bedöma det vi verkligen gjorde i klassrummet i de förbannade omdömesmatriserna. De som tar livet av glädjen, inspirationen och kreativiteten. Måste jag bli mindre av mig själv för att kunna jobba i skolan??

    • 2 Victoria maj 8, 2012 kl. 2:25 e m

      Åh nej, tvärtom behövs det fler engagerade lärare med tankar utanför den snäva boxen!
      Och en sextimmars-arbetsdag kanske skulle ge mer plats för återhämtning?
      Pappersarbetet med omdömsekriterier verkar dock vara medaljens baksida, men den kanske kan hanteras?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: