Lär mer om Aspergers och autismspektrum.

Jag länkar först till en sevärd film på en halvtimma och refererar till den först i min text i blått. Sedan annan  påföljande information om autismspektrumtillstånd som Aspergers syndrom. Filmen tar en halvtimma, men texten kan räcka.

En film om energi, stress och om boendestöd* till personer med autismspektrumdiagnoser. Filmen fungerar som tilläggsmaterial till den uppskattade Boendestödsboken. Av Ossian Humble och Anna Sjölund i samarbete med KogNUS http://www.kognus.se
*Beroende på vilken kommun du bor i så kan boendestödet ha en avgift eller vara gratis i din kommun.

Filmen beskriver problemen vid autismspektrumtillstånd som Aspergers på ett mycket tydligt sätt och fokuserar på vad någon som ska stötta en person med dessa funktionsnedsättningar bör veta. Man bör veta vad som individuellt passar, men i stora drag behandlar filmen detta:

Stress och oförmåga att hantera situationer kan leda till starka psykiska reaktioner för människor med autismspektrumdiagnos som Aspergers syndrom. Om omgivningen ställer för höga krav leder det till ökad stress:

Det kan vara en stor påfrestning att åka kollektivt pga av trängseln med andra människor och alla (o)ljud som det kan vara svårt att skärma av. Omgivningen blir för påträngande och ökar stressnivåerna.

Att som boendestödjare eller anhörig anpassa sig och vara väldigt tydlig, stödjande och stärkande hjälper, som att på förhand påminna om vad som behövs inför en viss situation. På bussen kan det hjälpa någon med autismdiagnos att ha med lurar med musik för att stänga ute oväntade och därför oönskade ljud och kanske ha solglasögon.

Det kan vara svårt att handla kläder i en butik pga av att det är för mycket intryck i miljön. För att underlätta behöver man veta vad en person är överkänslig mot och som exempel hjälpa till att leta plagg som inte har hårda kanter eller sticks – det är vad personen med autism har uttryckt.

Perception innebär att identifiera, skilja mellan, reagera på intryck från olika sinnen. För att få ett helhetsintryck av vad som sker så behöver man kunna samordna olika intryck. Men personer med autismspektumstörningar har ett annorlunda sätt att uppfatta, samordna och ge innebörd  åt sina intryck och har svårt växla mellan olika sinnesintryck, och själva använda flera sinnen samtidigt. Många har också svårt för att automatiskt sortera bort intryck. De här samordningsproblemen påverkar förmågan att skifta uppmärksamhet. I situationer av stress eller trötthet ökar svårigheterna till rena blockeringar.

Det blir svårt att greppa tillvaron vid autismspektra. Neurotypiska, vad vi kallar ”normala” hjärnor skapar den nödvändiga ordningen automatiskt med ett brett perspektiv med översikt över helheten medan personer med autismspektrum börjar i andra änden. De bygger sin syn på omvärlden via detaljer. Förändras en detalj blir det en kris i en autists världssyn. Det kan vara svårt för andra att förstå varför små förändringar väcker så mycket ångest. Man får bara inse att det är så och inget man kan ändra på.

Förändringar och utbytta detaljer, bitar i en autistisk världsuppfattning kan väcka mycket ångest och kraftiga reaktioner, eftersom faktiskt autismvärlden är uppbyggd av det invanda, de bekanta detaljerna. Rucka på en detalj eller rutin och hela världen vänds upp och ner.

Som exempel är det bl a därför som barn och ungdomar med autismspektrumdiagnos kan ha så svårt att klara av att närvara på en vanlig gymnastiklektion, eftersom de inte vet vad som skall hända på förhand. Vilken idrott man ska utöva får man veta när man samlas framför läraren. Och då trängs man med massa andra människor. Och det ekar i gymnastiksalen, luktar annorlunda, för att inte tala om att klä om bland andra människor och efteråt ställa sig naken under duschstrålen bland andra. Förnimmelsen av vattenstrålarna kan ibland nästan smärta på grund av taktil överkänslighet. Många med autismdiagnos har också speciella ritualer och rutiner när de duschar, vilka kan vara svåra att hålla under en duschning efter gympan.

Många av dessa barn och ungdomar klarar inte av att alls gå på gymnastiklektionnerna och allt för många slutar att gå till skolan för att det inte finns anpassat stöd. Deras svårigheter ökar ofta i högstadiet då det plötsligt krävs mer självständighet. De får flera olika ämneslärare och klassrum och måste orientera sig och det blir omöjligt med alla förflyttningar och olika rutiner. Många elever blir hemmasittare utan att ta del av utbildningen. Enbart förflyttningen mellan olika klassrum med rätt böcker kan alltså avgöra att de nya olika rutinerna blir för svåra att handskas med för barn med olika typer av neruropsykiatrisk problematik.

Här är en ADHD-förälders dystra vittnesbörd om hur de som föräldrar åläggs allt ansvar som skolan egentligen bär och skolan anmäler föräldrarna för att barnet inte kan gå till skolan. Eller en förälder till en utbränd 12-åring. ADHD eller autismspektra, skillnaden är inte så stor i hur påfrestningar blir kritiska för barnet. Så här ser vardagen ut för många barn och deras stressade familjer för att skolan oftast inte kan anpassa sig efter osynliga funktionshinder. Men de brukar ha rullstolsramper och hiss.

Det är också extra viktigt att förbereda barn med neurospykiatriska diagnoser noga inför förändringar. Det oförutsägbara väcker oro och tar mycket energi. Stressen kan sätta många planer ur verket.

Det är viktigt att ha gedigen kunskap om hur de exekutiva funktionerna fungerar för någon med autismspektrumtillstånd eller ADHD för att kunna underlätta. Vid autismspektrumtillstånd finns inte den neurotypiska ”normala” hjärnans flexibilitet. När man ställs inför nya problem eller situationer krävs också nya lösningar. Det är då man använder det som kallas exekutiva funktioner. Att byta fokuseringsområde som när man gör flera saker samtidigt, sortera bort oviktig information och även stimulans. Det är en funktionsnedsättning att inte kunna detta. Medan skolpersonal mfl ofta inte har dessa funktionsnedsättningar men ändå kan kräva att den med funktionsnedsättning som inte kan – ändå ska anpassa sig ”med lite god vilja”.

Det är främst inom fem områden som personer med Aspergers syndrom kan ha problem. Dessa områden är:

Theory of mind – innebär att en stor del av andra människors beteenden och reaktioner blir svåra att förstå. Det blir också svårt att veta vilken information andra personer behöver få för att de ska kunna förstå vad man vill eller känner.

Central koherens – omvärlden kan uppfattas som fragmentarisk, en massa detaljer som man har svårt att sammanfoga till en begriplig helhet. En annan följd är att man kan få svårigheter att använda sig av sammanhanget för att förstå detaljer, till exempel vad ett ord med flera betydelser har för innebörd.

Exekutiva funktioner – ett samlingsbegrepp för många olika förmågor. Framför allt gäller det förmågor som är nödvändiga för att kontrollera, utvärdera och förändra det egna beteendet i olika situationer. Svårighet att anpassa sig och istället fastna i ett och samma beteende eller ha svårt att planera och att komma igång med saker och ting. Man kan också ha svårt att stoppa ett beteende trots att man vet att man borde.

Minne – det finns väldigt lite forskning om minnet och Aspergers. Men det verkar som aspergare behöver längre tid att genomföra vardagliga saker eftersom de måste plocka fram det på ett aktivt medvetet sätt istället för att det går av sig själv.

Begåvning – och IQ är ingen garanti för att något ska fungera. Man kan ha svårigheter att lösa enkla uppgifter som rör vardagliga göromål, samtidigt som man kan svara på komplicerade kunskapsfrågor på mycket hög nivå.

Totalt sett finns en ojämn begåvningsprofil för vad man lyckas prestera, likaså vid andra neuropsykiatriska diagnoser, som ADHD där vissa av mönstrerna går igen och överlappar varandra. Likheterna är stora om man ser på gemensamma problemområden. Nedsättning av de exekutiva funktionerna orsakar alltså allvarliga problem att anpassa sig till nya situationer, men personer med ADHD kan vara mer flexibla än de inom autismspektrumtillstånden.

Svårigheten vid exempelvis Aspergers beskrivs här på ett autismforum med exemplet: ”Vid ett övergångsställe betyder grön gubbe ”gå” och röd gubbe ”stanna”. Ibland slår ljuset om från grönt till rött precis när någon korsar vägen. De flesta fortsätter då att gå tills de kommit över på andra sidan. Man utvärderar helt enkelt situationen och bestämmer sig för att det är viktigare att komma över vägen än att stanna på grund av den röda gubben. En person med brister i de exekutiva funktionerna klarar inte av det, utan kan istället bli stående mitt i vägen.”

Svårigheterna att anpassa sig och byta beteende kan ställa till mycket besvär i livet och eftersom det inte går att lära bort dessa funktionsnedsättningar är det av vikt att sprida information om vad de osynliga funktionsnedsättningarna kan innebära. Det får krävas lite mer förståelse utav dem som kan växla i sina tankar. Alla kan inte det.

Man ägnar sig inte åt rehabilitering vid neuropsykiatriska funktionshiner, eftersom inget ska eller kan återställas. Hur man då fungerar är lika medfött som att vara neurotypiskt ”normal”. Man ska lära sig leva med en sk funktionsnedsättning. Det kallas habilitering att lära sig hantera att man fungerar annorlunda jämfört med merparten.

Till skillnad från rehabilitering riktar sig habilitering till personer med livslånga funktionsnedsättningar. Det kan röra sig om förmågan att se, höra, röra sig, förstå, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor.

Habiliteringen erbjuder råd, stöd och behandling för att förebygga och minska de svårigheter som en funktionsnedsättning kan medföra i det dagliga livet.

Vid autismspekrtumtillstånd kan det handla om att hitta strategier för att  undvika problem som kan hindra den personliga utvecklingen och sociala anpassningen.

Att underlätta vardagen med tydliga instruktioner, som att använda bilder vid vardagliga saker, tydligt i flera steg. Bloggen Vintervägen visar här hur hon kunnat hjälpa sina barn med pictogram.

Ett exempel nedan på hur det kan se ut för att påminna och tydliggöra för någon som inte är automatiserad i vardagen.

Lite förslag på hur man ska tänka för att göra det tydligt.

Sedan ska dessa barn gå i skolan utan speciellt stöd, eftersom de ofta inte får det anpassade stödet de behöver pga av att det kan kosta pengar för skola och kommun.

Det är alltför många som inte får lov att komma till sin rätt enligt de lagar som redan finns i vårt samhälle med lagar som ska skydda och stödja, men som föräldrarna får kämpa hårt för. Kanske är grundfelet en syn som anser ”att alla helst ska vara likadana”. Vilket är ett ideal långt från verkligheten och alla blir inte likadana bara för att man vill tro det.

Människor med neuropsykiatriska diagnoser kan fantastiska ting. Det är ofta de som skapar nytänkande eller nya innovationer helt utanför ramen för det förut möjliga. Om de inte krossats på vägen av villkor som inte alls passar dem.

Och skapar de inte nya vägar så borde de oavsett per automatik ha samma medborgerliga rättigheter som flertalet har. Hur kan det vara så svårt?

Advertisements

8 Responses to “Lär mer om Aspergers och autismspektrum.”


  1. 1 Marie december 3, 2011 kl. 9:55 e m

    Hej! Ren allmän fråga till er med diagnos ADHD är om någon tittat på samband med kosten/sjukdomen? Jag vet flera som blivit bättre i sina symptom med hjälp av att utesluta vissa födoämnen och lägga till andra.

    • 2 Victoria december 4, 2011 kl. 10:27 e m

      Debatten där pågår, finns massa om kost och npf-diagnoser på google: http://tinyurl.com/boznv5w

      Jag anpassar inte min kost efter massa nymodigheter, utan efter vad jag har lust att äta (som inget kött), vad jag vet är nyttigt och förstår inte hur någon med diagnos skulle orka hålla specialdiet, när det är svårt nog att laga mat och ens komma ihåg att äta regelbundet. Å andra sidan, jag är lite skeptisk mot att kosten skulle avgöra. Det skulle ju innebära att alla föräldrar var ”skyldiga” till sina barns funktionsnedsättningar (det är inte sjukdomar alltså).
      Och vi som har en ganska bra kost i min familj, varför har vi diagnoser?
      Men visst; skräpmat, vetemjöl, socker och godis påverkar alla människor. Man blir mer balanserad av en bra kost, god sömn, stabil miljö och det gäller alla och kanske är vi med ADHD-diagnos känsligare för obalans, eftersom det redan är kaos och obalans i hormonerna (hjärnans signalsubstanser)?

      • 3 Marie december 5, 2011 kl. 10:47 f m

        Det finns ett samband mellan kost och hur man mår. Det handlar inte om att hålla diet. Det går inte att säga att man blir frisk av att byta kost men det kan göra skillnad. Att skylla på att föräldrar är orsaken till att barnen får funktionnedsättningar är inte min mening.
        Jag har sett resultat på en närståendes barn samt pratat med andra som har egna erfarenheter både på sig själva och barnen. En av tjejerna har en son som har autism. Alla läkare har sagt att det inte kan göra någon för honom, men hon har genom att ta bort gluten och mjölk samt ge näringstillskott fått resultat i form av en kontakt som hon tycker är fantastisk. Ett annat barn i min närhet har från att ”vara under taket” all vaken tid efter 2 månader på tillskott blivit lugnare och kan t.o.m. sitta och leka på golvet. Alla är fria att göra sina val, men om det finns något som gör att jag mår bättre och ha en fungerande vardag så skulle jag välja det om det är i form av kost eller något annat får var och en välja själv.

  2. 4 Jeanette Nord december 22, 2011 kl. 11:22 f m

    Du är fantastisk Victoria! Tack för detta blogginlägg. Jag ska visa det för en person vars son har en misstänkt problematik. Varmaste kramar från en ADHDsyster!

  3. 6 Malene Larssen december 22, 2011 kl. 11:58 f m

    Jag tycker att informationen är väldigt bra och har inget i stunden som jag kommer på att du ”missat”. Däremot vill jag skriva lite i ämnet ”kost och npf” som Marie tog upp här ovan.
    Man har i forskarvärlden börjat se samband i ”samsjuklighet” mellan till exempel adhd och astma, allergi, diabetes och fetma. Människor med adhd verkar alltså ha en känslighet för fler funktionsnedsättningar/sjukdomar förutom sin adhd. Min dotter har astma och allergi och vi går på årliga kontroller på en allergimottagning här i Göteborg. Att utesluta gluten och mjölkprodukter kan ju, för den oinvigde, låta som en enkel match, men sanningen är att man utsätter sitt växande barn för ganska många risker genom att göra det. Det är många näringsämnen, vitaminer och mineraler som barnet kan missa att tillväxten både i kropp och hjärna kan ta skada. Min dotter får efter kontroller och möten med en dietist pröva på att utesluta vissa ämnen (dock ej mjölk eftersom min dotter aldrig druckit mjölkprodukter då hon varit hyperallergisk mot just det livsmedlet sedan spädbarnsåldern). Allergiläkare är i allmänhet väldigt kritiska till att ta bort ämnen utan att vara allergisk eftersom det är så mycket annat som påverkas av det. Det finns alltså flera sidor av myntet, alla är inte överens om att kosten påverkar alla barn med npf negativt/positivt, som det kan låta när man läser ditt inlägg. Det kan alltså vara extremt svårt att utesluta de baslivsmedel utan hjälp och läkarvetenskapen är inte där (ännu?) att man stöttar föräldrar som vill prova det du nämner. Sedan är det ju så att människor som gör den här kostomläggningen ändrar ganska drastiskt på sitt liv och anstränger sig oerhört. Jag tror att det avspeglar sig i hela livet för dem alltså finns det nog, om man tittar närmare på familjen som lägger om kosten, även andra saker i vardagen som de ändrar på. Saker som naturligtvis också förändrar till det positiva för barnen. En sista och nog så viktig bit att tänka på är att människor barn/vuxna/familjer som har npf-svårigheter/lever med någon som har npf-svårigheter har så många fler saker som tar upp tid, än vad människor som inte har några npf-svårigheter har att det ofta kan vara ett oöverstigligt hinder att ens funderar på kosten. Det finns liksom så väldigt många andra eldar som skall släckas innan man kan börja fundera på det du tar upp, i all välmening i och för sig, men verkligheten ser lite annorlunda ut, tyvärr.
    MVH
    Malene Larssen.

  4. 7 Ann Berg december 23, 2011 kl. 1:15 f m

    Gillar det du skriver, men rehabilitering kan det visst vara tal om. Om man som min son med AS varit stressad då behövs rehabilitering då hans funktioner blivit sämre. Den form av rehabilitering hans hjärna behöver är då mindre krav, mindre aktiviteter, större förutsägbarhet osv. Nu börjar han hämta sig från de hemska upplevelserna han var med om på internatet som han kom hem från i april månad i år.


  1. 1 Att förstå en Asperger-flicka. « Victorias ADHD-blogg. Trackback vid maj 15, 2012 kl. 7:12 e m

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: