Jag har lagt ner.

Har totalt lagt ner hindrerna i livet. De hindrar mig ju bara!

Vilken jävla stor insikt. Att våga. Och plötsligt vara bra.
Bara för att jag tagit sats, mot alla odds.

Jag söker jobb som kräver bil. Fast jag inte har en. Får jag jobbet skulle säkert alla i min omgivning kolla i sitt garage.

Söker utbildningar jag inte vågar gå. Blev kallad på intervju som en av de ca 33% av sökande.

Fick höra att de andra som haft ADHD på kursen varit bland de bästa. Besked i sommar. Om det är meningen.

Anmäler mig till saker jag verkligen vill göra utan att på förhand ha en aning om hur det ska gå till.

Jag har inte säkert rätt prylar, pengar till resa eller biljett. Men jag har viljan. Är mogen. Fasen vidare är här.

Jag kan väl ta till knepet att, typ bara lösa det, då?

Andra är också villiga att bidra. Jag är faktiskt förvånad över all välvilja. Vilket fantastiskt nätverk jag har!

När jag väl frågat har jag fått låna prylar. De var inte tankeläsare. Men de kunde utan besvär hjälpa mig när jag öppnade munnen.

Tycker det är en bra strategi. Att inte tryckas ner av ovissheten för morgondagen. Men om jag inte själv gör något händer inget.

Man kan om man vill tillräckligt mycket för att en våga fråga omgivningen om hjälp. Ibland behövs lite hjälp. Och folk är snällare än man tror.

Kasta mig ut. Det var ju min specialitet förr. Några ärr och brutna näsben på vägen.

Nu är jag äldre och lärt av erfarenheterna. Känner mig själv inifrån och ut. Vet exakt mina egna fällor.

Jag har efter många om och men genom svåra processer öppnat upp mina egna möjligheter.

För motsatsen var en omöjlig tanke att leva med. Hela tiden. Att gå ifrån något kan vara en bra motivation, tills man vet vart man ska.

Det var alltid mig det hängde på, allt hårt arbete. Men i slutändan när jag blivit redo har jag märkt av den fantastiska solidaritet som finns omkring mig.

För har jag inte sagt att jag skiter i statistik och prognoser? Nu kör jag!

Advertisements

13 Responses to “Jag har lagt ner.”


  1. 1 sannaphototraph juni 13, 2011 kl. 7:32 e m

    Älskar hur du skriver. Jag tror det ger en massa styrka även till andra, man känner att äsch, allt kanske inte är så omöjligt ändå ❤

  2. 3 Lenaeff juni 13, 2011 kl. 7:55 e m

    Go girl!!!!
    Så härligt att känna att du vågar ta det där steget. Kan inte annat än att säga att jag är otroligt avundsjuk på dig just därav. Men bara avundsjuk, inte misunnsam (hmm…hur stavas det nu igen?)
    Lycka till med det du förutsätter dig, och tänk att det finns folk som är så villiga att hjälpa till. Men som du säger så måste man ju förstå att fråga…
    Glad för din skull att du känner som du gör =)
    Kram, Lena!

    • 4 Victoria juni 13, 2011 kl. 8:43 e m

      Aldrig sett något annat som mål. Vet inte hur jag kom hit, annat än att vara ärlig mot mig själv och fortsätta sträva från det jag inte ville. 😉

    • 5 Victoria juni 13, 2011 kl. 8:46 e m

      Vi kan dra varandra framåt, en bit åt gången. Det går långsamt, lite pepp hjälper, steg för steg! Livet var helt hopplöst för mig för bara ett ganska kort tag sedan. Men det var inte en lösning jag var nöjd med. Ses när vi är DÄR och på vägen.
      V

  3. 6 Mirjam sandén Weslien juni 14, 2011 kl. 9:49 f m

    Du är så himla bra Vicki! Du är fantastisk! Du har så bra insikter, fantastiska talanger…………….. Du är värd stor beundran och respekt!

    Du skriver så bra!

    Men, bra fokucera på ett jobb. Förstår att Du skulle så gärna vilja arbeta och tjäna pengar.

    Behöver Du fortfarande en parasollfot? Jag vill försöka fixa en bra åt Dig! Du har en så fin uteplats. Och ett vackert limegrönt parasoll.

    Härlig kämpaglöd!

    Stor kram från sysslingen Mimmi.

    • 7 Victoria juli 10, 2011 kl. 2:05 e m

      Jag hade inte sett kommentaren! Tack. Nu är det lite genant, så fina komplimanger, men vi det där fina är något som ligger i generna.
      Har du en tung parasollfot över?

      Kram V

  4. 8 Mib juni 16, 2011 kl. 5:10 e m

    Ja ett härligt inlägg! Jag har väl i vissa stunder insett lite samma sak. Att man kan våga säga lite mer än man vågat förr. De som inte kan ta det hamnar på min ”shitlist” men just nu är det faktiskt bara en som är på den listan. Alla andra finns där fast jag inte trott det…. Har idag rett ut en knepighet med min mor och jag är så himla stolt över att jag faktiskt ringde upp henne.
    Känner igen så oerhört mycket av det du skriver. Jag vill också våga. För det ger så himla mycket skönt tillbaka 🙂

    • 9 Victoria juni 16, 2011 kl. 5:34 e m

      Jag har nog för det mesta sagt saker i relationer. är en sanningssträvare. Men att be om hjälp privat är svårt. Men blivit slagen av godheten jag mött, att folk vill betyda nåt, kunna göra skillnad. Det inser jag mer och mer att de vill, även för mig. Och faktiskt just för mig, när jag vågat fråga. Att våga är det bästa som finns. Våga moget, inte dumdristigt. Tycker du var strong som tog tag i det med din mor. Finns inget annat sätt att lära känna ens sin närmaste familj, än att kommunicera. Först då kan relationen bli på rätta villkor. På riktigt. Grattis! Vet att det kan vara ett stort steg.<3

  5. 10 kungabloggen juni 20, 2011 kl. 3:45 e m

    Coolt, då lägger jag också ned
    ..Softar något bakåt och sätter mig i väntan på mer.

    Vila och avstressning, drömmar och sömn är åtminstone halva livet, och när man praktiserat det ordentligt får man plötsligt en massa kraft som kan användas till något nyttigt.

  6. 12 Marlene oktober 9, 2011 kl. 11:01 e m

    WOW ….känns som mina ord 🙂 GO GIRL!!!!!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: