De oväntade kommentarerna.

Jag har fått så många häpnadsväckande tagande kommentarer på mitt inlägg ADHD i bilder. Får ofta tårar i ögonen när jag läser dem. Ibland orkar eller hinner jag inte kommentra direkt.

Men idag besvarade jag en läsares frågor så här:

Jag har märkt att kanske 75% av dem jag berättat för att jag har fått diagnosen ADHD också har ADHD eller misstänker det!

Jag omger mig kanske med kreativa intressanta människor?
Jag har märkt att när jag berättar så berättar andra.

Jag får mail från facebookvänner som berättar om sitt barn eller om sig själva. Totalt kapabla människor som jag aldrig trott hade problem. Som vetat att de har en växel extra och ibland en besvärlig downperiod. Igenkänningsfaktorn är så hög! Jag är häpen. Och därför vet jag att jag gör skillnad.

Har ni har fler undringar kolla in Neuronätet som går igenom alla npf-diagnoser. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD.
Samt Autism -och Aspergerförbundet, eftersom alla diagnoser inom neuropsykiatrin ligger nära varandra. Det kan vara svårt att urskilja vad som är vad. Om några år kanske det inte särskiljs alls. Det forskas ständigt på hur, varför och vad.

Föräldrar med ”jobbiga ungar” då allt varje dag är en kamp kan tro att det är normaltillståndet, för alla. Räkna då att Försäkringskassan anser att man är berättigad till en veckas vårdbidrag, om omsorgen om ens barn tar sju timmar extra per vecka i anspråk, jämfört med kompisens lätta barn. Men då krävs en utredning och diagnos.

Det är inte så lätt att se, när man lever i det. Att något är ovanligt. Man vet kanske bara att det är ganska uttröttande att vara förälder. Har inte alla det likadant? Skillnaden är att det inte alltid är jobbigt varje dag med småsaker  i vardagen för alla. Man kan behöva mer stöd. Och kunskap.

Annonser

5 Responses to “De oväntade kommentarerna.”


  1. 1 mrsfinelady juni 7, 2011 kl. 8:49 e m

    Oh ja jag önskar verkligen jag hade all den kunskap jag behöver, att det följt med en manual som talade om att ditt barn kommer behöva detta eller detta…men så blev de ju inte..min son har adhd/autism och utvecklingsstörning….han är en av de sk besvärliga barnen, och tonåring på det….så nog känner jag igen mig i det jag läser i din blogg alltid..fortsätt skriva för det är underbart att nån vågar försöka ge oss ”normala” förståelse för ert ”(O)normala” varje dag..
    Jättekram till dig!!

    • 2 Victoria juni 7, 2011 kl. 9:23 e m

      Vi får bara försöka söka mer information, kommunicera och dela med oss. Det finns inga manualer, dels för att området fortfarande inte får allt stöd som behövs via skola mm men också för att varje barn är unikt. Man får ta hand om sitt barn med det man vet ,om det men också söka stöd. Och en varm kram är alltid en kram, oavsett kunskaper.

  2. 3 Lenaeff juni 7, 2011 kl. 8:56 e m

    Så sant, det är lätt att glömma bort att man inte har en vardag som alla andra när man har barn med diagnoser och misstanke om egen/egna diagnoser.
    Du gör jättestor skillnad med det du skriver, helt klart.
    Jag tänkte göra lite reklam för en sida på FB som jag startat; Vuxna i Diagnoslandet heter den och är tänkt som ett forum att diskutera allt mellan himmel och jord om man har psykiatrisk sjukdom eller neuropsykiatriska funktionshöjningar eller misstanke om att man har något av dessa.
    Hoppas att det är ok?!? :/
    Man ser verkligen fram emot dina inlägg här på bloggen, eller man och man , jag gör det iallafall för du har alltid något väl genomtänkt att säga.
    Så snälla fortsätt att skriva och beskriva
    Lena

    • 4 Victoria juni 7, 2011 kl. 9:24 e m

      Sprid.
      Vill du adda mig där?? Jag kommer inte vara så aktiv just nu. Men ibland är det det enda jag tänker på. Kram Lena!

  3. 5 Anna juni 8, 2011 kl. 8:37 f m

    Du gör skillnad! Jag halkade in på din blogg igår och ett par till i umgänget som fått lite bokstäver på senare år : ) Du skriver helt fantastiskt och det behövs mer kunskap kring dessa diagnoser och hur de yttrar sig- ensamheten är värst, att man vet att något inte stämmer men att alla säger att det är normalt- med kunskap öppet så kanske många slipper lida i tysthet. Tack för din öppenhet!
    mvh Anna


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Bloggen är skriven av Victoria (Frances) Qvarnström.

Jag - med hjärtat för att uppmärksamma om det tidiga hjälpbehovet vid NPF.

Senaste inläggen

Arkiv


%d bloggare gillar detta: