ADHD i bilder.

Det enda du behöver förstå för att greppa vad ADHD är.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

När en uppgift ska lösas vet ju alla att det är väldigt bra att vara fokuserad raka spåret mot målet.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

De flesta människor kan hålla igång två samtalsämnen samtidigt.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Har man ADHD, som betyder uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet kan det vara några fler ämnen och trådar som tankarna hoppar emellan. Detta beror på att hjärnan ständigt söker stimulans för att den medfött har för låg aktivitetsnivå. Därför innehåller ett par ADHD-mediciner lätt centralstimulerande medel, för att höja hjärnans stimulansnivå till normal och impulssökandet avtar. Annars finns det medicin (Strattera) som enbart hindrar signalsubstansen och tillika vakenhets- och stresshormonet Noradrenalin du producerar naturligt att försvinna för snabbt. Det ger inte en ökad koncentration, så du kanske fortfarande inte kan läsa en bok, men fungera i övrigt ganska likt de flesta.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Vid ADHD tar man nästan ofrivilligt in allt på en gång. Intrycken haglar in och haglar ofta ut också genom munnen eller man blir disträ. Det räcker inte med det man talar om och tänker på. Man håller koll på allt samtidigt. Observerar kanske små förändringar i omgivningen, lite utefter ens intressen. Om någon bytt sminkning eller konst på väggen, eller satt in ny ljuddämpare i bilen exempelvis.


Har man ADHD är man alltid ofrivilligt mest fokuserad och motiverad av det man är intresserad av.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Man kan vara högeffektiv, bara man brinner och då händer det saker. Har man haft tur att hamna på rätt arbetsplats då ens egenskaper är just rätt kan man göra storverk.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Eftersom det kan bli för mycket intryck, är stress och ADHD ofta inte bästa vänner.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Men när allt flyter på kan ofta den med denna speciella gåva prestera utöver snittet.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Det är en balansgång att hantera sin ADHD.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

För många valalternativ kan bli för mycket för en hyperaktiv ADHD-hjärna som inte ser träden för all skog.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Ibland kan bästa sättet vara att helt enkelt medvetet kapa möjliga broar på förhand för att omöjliggöra impulshandlingar. Vet man sina svagheter kan man undvika vissa situationer och tvinga sig att göra det som är bäst för en i längden.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Snabb behovstillfredställese känns ju inte alltid bra i efterhand. Försök förhindra och undvika innan du hittat runt impulshandlingarna, kanske via KBT-terapi.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Det är viktigt att lära sig slappna av och släppa tankarna och bara vara. Du kan söka upp Mindfullness, lära dig tekniken så du kommer ner i varv när du behöver, var som helst.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

För det är krävande att ha ADHD. Vardagliga saker kräver mer energi än för andra för att man har svårt att göra saker utan att behöva tänka för hjärnan är för aktiv och har svårt att fokusera. Man är mer sårbar för överbelastning pga av denna brist i automatisering i stort och smått och för att hjärnan inte vill sova.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Lätt att balansera vid ett stup. Nära ånger och ångest.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Men när man förstår vidden av vad man behöver och lär sig att man har en för fri hjärna, då finns det många tekniker för att ta makten. Anteckna i almenacka eller göra listor och pricka av. Och komma ihåg att titta på listor och almanacka. Sätta alarm i mobilen. Stämma av hela tiden. Ett jävla jobb helt enkelt, men som ger bra resultat och mer tillfredställesle. Underlättar otroligt att göra det övertydligt med färger, som man lätt uppfattar.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Struktur och att göra saker lätta att hitta, lättfattliga till infantil nivå är en stor hjälp. Skäms inte. De flesta människor har metodik och egna tricks för att få ordning i vardagen. Att det verkar tråkigt och ofritt är inget försvar för att inte försöka. För det funkar.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

ADHD kallas en funktionsnedsättning i vårt samhälle. Den kanske inte hade varit det i ett annat. Och samtidigt har man en hjärna som alstrar en massa energi.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Det finns många sammanhang man fungerar väl i. Det bara tar lite extra kännedom för att att lära sig styra. Lite energikrävande, men ger också tillfredställelse och bättre resultat än att flyga fritt som ett rö i vinden.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Man får vara lite stolt över sin ADHD-hjärna också.
Det är inte alla som kan köra Formel 1.

~~~~~~~~ <3 ~~~~~~~~

ADHD utan hyperaktiviteten kallas ADD och saknar
alltså H:et för hyperaktivitet. Läs mer om ADD här.


~~~~~~~~ <3 ~~~~~~~~

En annan i Sverige omtalad variant av ADHD är DAMP. DAMP är en förkortning av “dysfunktion i fråga om aktivitetskontroll och uppmärksamhet, motorikkontroll och perception”.  Dvs ADHD med motoriska svårigheter och/eller fysisk överaktivitet, som traditionellt setts mest hos pojkar. Därav övervägande ADHD-diagnosticerade pojkar i skolåldern, eftersom de märks så mycket. Flickor kan vara lika överaktiva i hjärnan, utan att det syns utåt och de har hittills lidit mer i det tysta. Begreppet DAMP används inte professionellt längre, utan man pratar om ADHD med motoriska -och perceptuella störningar för att anpassa begreppen internationellt.

~~~~~~~~ <3 ~~~~~~~~

Man blir trött av att handskas med eller styras av sin vilda hjärna hela dagarna.
Glöm inte att ta tid för vila och avslappning.
Sätt gränser, även om du inte vill. Det behöver alla som kör hårt för att vara sitt bästa. Annars är kollapsen nästa anhalt.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Låt ingen få dig att tro det är dig det är fel på bara för att du inte passat in så som vårt samhälle kräver för att man ska passa in automatiskt. Försöker man för mycket utan att lyckas med det kan man bli krossad.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

När man är sitt bästa, i rätt element strålar man fullt. Hitta det.

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Världen hade varit så mycket blekare och stagnerat utan de annorlunda expansiva hjärnorna. Även om det är ljus och mörker blandat att leva så.

M.C Escher

~~~~~~~~ ¤ ~~~~~~~~

Hur kan det vara att leva med odiagnosticerad ADHD?

Tänk dig att du är ensam och vilse i en stor urskog utan karta och kompass. OK, satt  dig in i känslan?
Tänk dig då, att du också har en papperspåse över huvudet. Då kan du kan inte ens se och undvika att snubbla över de närmaste trädrötterna på marken framför dig. Så kan det vara att leva utan diagnos.

Förklaringen är logisk. Det är inget hokus pokus. Även om ADHD stundtals är magiskt. En lätt brist i signalsubstanserna gör att ADHD-hjärnan är understimulerad, och den söker därför efter den ultimata stimulansen, med att fokusera på allt och inget, och blir lite splittrad.

Med split vision. Men det är så många nya upptäckter gjorts. Det är ADHD-hjärnorna som vågat det ingen annan vågat och fört evolutionen framåt på många sätt.

Försök vara tacksam för den ganska sällsynta gåvan som faktiskt kan vara en funktionstillgång.

>>>>>>>> <3 <<<<<<<<

Jag får ganska ofta frågan av pedgoger eller psykologer mfl om de får lov att använda detta inlägg i sitt yrkesutövande. Eftersom jag hittat nyckeln.

Min reaktion är att jag visst vill sprida kunskaperna, få alla att förstå.

Boka istället mig på en föreläsning istället då jag kör mina bilder och förklaringar på ett trovärdigt sätt och kan besvara frågor direkt. Jag kommer till en början att föreläsa utan lön för att finslipa och vänja mig.

I dagsläget omvandlar jag inlägget till en föreläsning med egna foton. 

Mail: vvvirvelvinden@hotmail.com eller victoria.q@live.com

Mvh Victoria Qvarnström

Jag har fått en fantastisk komplimang från en ADHD-syster. Hon har skapat ett liknande inlägg mer inifrån, om ens känslor och livsvillkor. Jag instämmer i allt.


232 Svar till “ADHD i bilder.”


  1. 1 Gloria Qvarnström januari 12, 2011 kl. 12:21 f m

    Så otroligt talande och enkel beskrivning. Bilderna till texterna gör det mer lättfattligt och roligt. Du är bäst, Vicki.

    • 2 Victoria januari 21, 2011 kl. 9:17 e m

      Tack! Vet att jag är bäst, när jag är bra. Det är det andra som är bekymret. ;-)

    • 4 Veronica september 27, 2011 kl. 10:52 e m

      Helt fantastiskt att du har fått ner alla dessa ord och bilder som beskriver ADHD på ett sätt som är otroligt lätt att förstå.
      Jag har en son på 15 år som haft det jättetufft i skolan och även hemma har det varit mycket bråk och stök. I skolan har man bara slussat runt honom i olika tillfälliga mindre bra lösningar. Tyvärr har detta bara gjort att han mått sämre och sämre. I juni månad detta året fick han diagnosen ADHD,efter ett helt år med samtal och olika tester. Då fick vi våra tankar och funderingar bekräftade. Som förälder känner man skuld i att inte ha stått på sig mer och sökt hjälp tidigare. Dä kanske allt hade varit lättare, vem vet???
      Det är fortfarande tufft i skolan då det verkar som om lärare och personal vet ganska lite om ADHD så jag har bestämt mig för att ta saken i egna händer och träffa alla berörda och försöka förklara vad det handlar om. Undrar därför om det är okej att jag lånar delar av din beskrivning eftersom den är så himla lätt att ta till sig och verkligen får en att tänka efter hur livet är för de som har ADHD?
      Tack för en klockren beskrivning, kram,kram

      • 5 Victoria september 30, 2011 kl. 4:54 e m

        Som förälder får man ofta kämpa väldigt hårt och oavsett diagnosbarn eller inte så innebär den dagen första barnet föds – ett liv med dåligt samvete.
        Visa hela inlägget eller beskriv i bilder, gör som du vill så att de som ska hjälpa din son kan förstå hur mycket din son har att kämpa med inom sig. De stökiga ungarna mår inte bra, alla barn vill vara duktiga och omtyckta, men när det inte går antar jag att de tappar självförtroendet helt. Då är det lätt att skita i allt, inklusive sig själv och sitt bästa. Vi med ADHD kan behöva extra tid att mogna och under tiden behöver barnen stöd eftersom de inte alltid fattar de långsiktigt klokaste besluten. Det måste vi i vuxenvärlden stötta med och styra så gott vi kan. Önskar dig lycka till. Du är en fantastiskt stark mamma, för du har nog fått kämpa i många år. Lycka till!
        Victoria

    • 6 Ulrika Widengård november 8, 2011 kl. 8:46 f m

      Detta är min sons tankevärld. Han är 8 år och äter nu medicin, sedan 2år tillbaka, för sitt handikapp och hans och vår värld har blivit så mycket lättare.
      Nu kan jag även vara STOLT för att han har ADHD för hans hjärna tar in kunskap och fakta så mycket snabbare och mer än vanliga barns. Han är otrolig och hsn är min. Vägen hit har varit svår och fruktansvärt jobbig men nu är han bara bäst!!!
      Jag är glad att jag har varit så enveten och sökt svar och pressat dagis, skolan och Bup så att han fick hjälp i tid.
      Så jag råder alla som känner/har ADHD kämpa tills ni får den hjälp ni/de behöver… det är det värt.
      Kram Ulrika W

      • 7 Ewa Niemi november 30, 2011 kl. 9:00 e m

        Absolut, håller med sig Ulrika fullt ut. Min son är 6 är och har fått medicin i ett år, vi har fått en ny son, vilket är helt underbart. Men som du sa har vägen dit varit lång och kantig så jag säger som du hoppas att fler vågar kämpa för svar så att alla våra barn får bättre förutsättningar att lyckas i skolan och i framtiden.

        Så bra beskrivning av ADHD. För det är just det som är problemet att få omgivningen att förstå vad ADHD handlar om. Tack!

    • 8 Sarah december 7, 2011 kl. 8:50 f m

      Tack för din talande beskrivning. Jag har en stora syster som har ADHD och Aspberger och en son med ADHD med autistiska (narkoman) drag men inte tillräckligt för en tilläggsdiagnos. Jag själv har en historia av återkommande dep o ångest medicerar och har gjort sen tidiga ton år från och till provat massor med varierande resultat. Man funderar på bi-polär och jag på ADHD. Förmodligen kör jag slut på mig själv gång efter annan där av dep o ångest skulle va intressant o se om det jag misstänker är sant. Men mitt liv “fungerar” ju som de säger på mottagningen, men gör det verkligen det? Jag mår ju skit och jag är så j—— korrekt och har koll på precis allt och huvuet bara kör på mig! Tack, jag känner i gen mig i bilderna. Vid 23 års ålder söker jag upp AA jag dricker för mycket alkoholist-javisst!!!

  2. 10 Ulrika Jonson januari 12, 2011 kl. 6:38 e m

    Blir glad & varm av din bloggpost som på et oerhört målande vis beskriver det som så många har svårt att se & / eller förstå. Du har verkligen satt huvudet på spiken – tack!

  3. 11 Kattis januari 12, 2011 kl. 9:14 e m

    FANTASTISK!<3

  4. 12 Turte januari 14, 2011 kl. 12:51 f m

    Mycket bra beskrivet även för AED, klockrent!

  5. 13 Krickelin januari 14, 2011 kl. 12:16 e m

    Men gu såå bra!!! Har en son som har diagnosen adhd. Din text är helt fantastisk!! Jag måste visa honom när han kommer hem från skolan. Och jag måste vi alla andra också för den delen. Heja dig!!

  6. 15 Jessica Axberg januari 14, 2011 kl. 8:29 e m

    Jätte-jättebra! Har lagt upp det på min FB – och det är många som fortsatt att dela denna länk. Kran

  7. 17 Lotta januari 15, 2011 kl. 9:00 f m

    Tack,härligt!Precis så är det!Go helg:)

  8. 18 Eva januari 15, 2011 kl. 2:05 e m

    Mycket bra! Har skickat vidare länken till flera av mina nära.

    /Eva

  9. 20 Jeanette januari 15, 2011 kl. 7:56 e m

    Helt underbara bilder… precis som det är!
    Kram!
    /Jea

  10. 22 Mari specped januari 17, 2011 kl. 10:47 f m

    vilket jobb du gjort. Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter.

  11. 24 mjonsson3 januari 18, 2011 kl. 9:08 f m

    Jättefin presentation, verkligen talande!

  12. 26 Linda Viman januari 18, 2011 kl. 12:19 e m

    Oh man blir glad att läsa denna målande beskrivning detta är något alla skulle behöva ta del av. Fantastiskt

  13. 28 Clara januari 19, 2011 kl. 10:24 e m

    Åh vad bra och fint beskrivet! Jag fick min diagnos för snart två år sen, och det var så skönt. Nu är papperspåsen borta :)

    • 29 Victoria januari 21, 2011 kl. 9:36 e m

      Nu är det snart tre år sedan papperspåsen lyftes från mitt huvud (jag fick diagnos och KBT-terapi för att förstå). Man känner sig plötsligt tre gånger klok, eller hur? ;-)

    • 30 Victoria januari 24, 2011 kl. 4:46 e m

      Ja, papperspåsen är borta här med, nu när man kan förstå och agera efter en mall som är skriven för oss och inte för andra, de neurotypiska.

  14. 31 Gisela januari 21, 2011 kl. 10:07 e m

    Otroligt bra beskrivet, bilderna säger det mesta!

  15. 33 susanne januari 24, 2011 kl. 12:21 e m

    Det är därför jag bara helt enkelt tycker du är så underbar =) /FreyiaSwe ;-)

  16. 35 Tom Ellisson januari 25, 2011 kl. 9:05 f m

    Hej Viktoria,
    Jag arbetar som underleverantör för Folkuniversitetet inom Jobb/ UGA Specialistkompetens – programmet var vi möter en hel del klienter med NP-funktionshinder. Du har verkligen lyckats att förklara ADHD för oss vanliga “dödliga” på ett otroligt bra sätt så jag har spridit din kunskap bland mina kollegor. Jag är säker på att vi nu blir ännu bättre på att möte människor med ADHD tack vare dig. Stort tack från Folkuniversitetet.

    • 36 Victoria januari 25, 2011 kl. 9:15 e m

      Hellue Mister Tom.
      Väldigt smickrande att slanten om vad ADHD är kan trilla ner hos vem som helst, utav mitt inlägg. Även hos pedagoger! ;-) Som du antagligen redan förstår har många med npf-neuropsykiatriska diagnoser mött en del oförståelse i skolan. Och nej, det är inte DITT fel. Du verkar ju vara en av de som vill förstå. Blir så glad av det. Ger lite förtröstan inför framtiden, även om det går alltför sakta. Heja dig som vill mer än vanligt och sprider informationen!
      Vill ni ha en föreläsare, så testa mig med detta inlägget i powerpoint. Jag vet vad jag talar om.
      Min mail är (inte helt oväntat) vvvirvelvinden@hotmail.com
      Mvh Victoria Qvarnström

  17. 37 Malin januari 25, 2011 kl. 8:15 e m

    Guld skrivet! Superhärligt :) Texten fick mig klistrad och jag brukar inte kunna läsa sådär mycket på en gång. Suveränt tjejen!

    • 38 Victoria januari 25, 2011 kl. 9:08 e m

      Känner mycket, av din kommentar. För jag kan inte läsa en bok i dagsläget. Jag ville förklara på sättet jag själv behövde för att kunna förstå. Kram!

  18. 39 anna januari 25, 2011 kl. 8:27 e m

    Jag är väldigt glad att vi alla inte fungerar lika. Tack för bra illustration!

  19. 41 Mari januari 30, 2011 kl. 5:37 e m

    Hej,
    himla bra skrivet, när kommer det mer? :) Har varit med om nästan samma hiskeliga historia. Behövt diagnosticera mig själv trots långvarig terapi!, men bekostade iaf inte utredningen själv utan fick den rätt snabbt med lite “tjat”. Nu hoppas jag att livet är på rätt spår. Har precis påbörjat journalistisk utb och har som ev uppslag att skriva om odiagnosticerad ADHD hos kvinnor. Om du kan tänka dig att bli intervjuad så mejla mig gärna.Jag blir liksom du så jädra förbannad över det här, konsekvenserna i människors liv.
    Vänligen Mari

  20. 42 arne spetz januari 31, 2011 kl. 12:18 e m

    den är så bra ! du borde åka runt och köra den som föreläsning !

    • 43 Victoria mars 22, 2011 kl. 8:34 e m

      Tycker jag med. Men jag har en funktionsnedsättning i vissa avseenden, så jag skulle behöva en agent som tillvara tog mina intressen så hjärnan kunde blomstra. Idag går mycket energi till att tänka på att ta hand om saker som andra gör utan att tänka.
      Alla med ADHD mm skulle behöva en RUT.

      • 44 Frk Svensson juni 7, 2011 kl. 5:38 e m

        Så känner jag också. Att det andra bara gör behöver jag bearbeta på nåt sätt innan jag faktiskt gör dem. Att det innan ofta tar mer energi och tid än själva utförandet av uppiften..

  21. 45 Eva januari 31, 2011 kl. 7:11 e m

    Hej hej.
    Jag håller på med ett special arbete, har tänkt att skriva om neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar i skolan. Tycker att din beskrivning om hur det är att ha ADHD är perfekt skrivet. Så jag undrar om jag ev får ha med detta i mitt arbete?
    MVH Eva
    Maila gärna

    • 46 Victoria januari 31, 2011 kl. 10:52 e m

      Ja det får du. Tackar för att du frågade! Du kommer få VG eller mer. ;-)
      Och ge gärna ut blogglänken hit, så ska jag skriva lite mer också. ;-)

  22. 47 Robert Lifvenborg februari 10, 2011 kl. 8:30 e m

    Grymt bra!!!! Fick min diagnos efter mkt tjat ….Då va ja 50 år
    Känns som man levet livet ett antal ggr… och gör samma misstag gång på gång. Du gör en presentation som är SÅ bra…

    Lagt ut den på FB ett antal ggr nu och kommer att fortsätta med det

    Tack för dit grymma pedagogik , tänk om läkare och lärare förstår en bråkdel av vad du skriver…..

    • 48 Victoria mars 22, 2011 kl. 8:40 e m

      Vi mognar väl lite senare, men blir lite klokare på köpet?

      Tack för att du sprider min information som alla kan förstå, även barn. OCH läkare. ;-)

  23. 49 JCMAS mars 1, 2011 kl. 12:34 e m

    Helt underbart.

    Tack!

    Ska genast hem och visa för sonen. :)

    • 50 Victoria mars 22, 2011 kl. 8:41 e m

      Vad sa din son då?
      Svarar drygt tre veckor senare, sorry! Har ju haft fullt upp och väljer ju idag att prioritera min tid så gott det går. Bra tips. ;-)

      • 51 JCMAS november 17, 2011 kl. 9:27 e m

        Och jag svarar på detta flera månader senare.. ;) Min son blev nästan lite tårögd. Han tyckte att det beskrev honom så exakt. Jag har skickat länk till folk i vår, och främst hans, närhet för att de ska förstå bättre. Jag hoppas att det är okej.

        Han börjar få självinsikt och när han läste det här var han i början av det och jag vet att han blev både lättad och peppad av att läsa det du har skrivit….
        Har du läst hans beskrivning för en tio-åring om vad ADHD är?

        http://barajadaforda.blogspot.com/2011/04/superkraft.html

      • 52 Victoria november 19, 2011 kl. 4:04 e m

        Ja, jag har läst och nu lämnat en kommentar på din blogg, rörande!

  24. 53 Pia mars 1, 2011 kl. 1:47 e m

    Fantastiskt! Tack!!

  25. 54 Elsie-Britt Eriksson mars 2, 2011 kl. 9:52 f m

    Hejsan

    Har läst din informativa beskrivning av ADHD. Skulle vilja fråga dig om jag skulle kunna få använda mig av den för att visa elever på Högstadiet. Jag arbetar som specialpedagog år 6-9 och vill gärna nå ut till eleverna med information så att vi kan skapa lite mer förståelse.

    Mvh
    Elsie-Britt

    • 55 Victoria mars 22, 2011 kl. 8:46 e m

      FÖRLÅT Elsie-Britt att jag inte svarat tidigare. Där ser du, jag har lärt mig fokusera, för jag har haft lite fullt upp.

      VISA inlägget, sprid. Vet att många barn behöver veta både om sig själva och om kompisar, varför det liksom inte alltid blir som man tänkt.

  26. 56 Carina mars 2, 2011 kl. 3:47 e m

    Suveränt bra! Tack!
    Lever själv i detta, men ingen har ens talat med mig om medicin… Fick diagnos, sen tack och hej! Och jag orkar definitivt inte ta kontakt igen… gräver mig ett steg upp och två steg ner, gräver mig ett steg upp och två steg ner…

  27. 58 Caroline Dyfverman mars 3, 2011 kl. 3:52 e m

    Detta var väldigt bra gjort.
    //Caroline

  28. 60 nollkollcarlsson april 20, 2011 kl. 8:44 f m

    wow vilket talande inlägg. Just precis så är det ju.

    Ett inlägg som nästan skulle kopieras, affischas, broschyras och ges ut :-D
    Får jag lov att göra det för hemmabruk, som en infotavla tänker jag mig. Så kan släkt, vänner och bekanta se och få ett litet hum kanske.

    I familjen har vi mig själv med ADHD (vuxendiagnosticerad), en trettonåring med AS/ADHD en tioåring med ADHD och en hoppochstudsmaskin på sex år med AS/ADHD.

    Hit kommer jag fler gånger, vi “ses” :-)

    • 61 Victoria juni 12, 2011 kl. 7:54 e m

      Som min bror skriver här under, så har vi också många diagnoser i familjen, främst barnen. Och även i släkten i flera led. Fantastiska människor, med mycket unik kapacitet.
      Gör du en infotavla, bra om det kan hjälpa dig och dina nära. Skulle vara intressant att se ur den blev, för du har väl gjort en nu? ;-)
      Ses, Victoria.

      • 62 Ulrika juni 12, 2011 kl. 10:49 e m

        Ja visst ska du få se min infotavla. När den blir färdig. ;-) hahaha. Om jag har gjort den? ;-) Nja. Blev ursinnig på skrivaren och när den äntligen samarbetade tog färgen slut. :@ Det kunde jag iofs räknat ut för Genbanken dvs sambon hade redan varnat mig och sagt att det inte räcker. Jag blev arg igen, hittade inte färgpatronerna och gav upp. Men snart. ;-) hahaha. Då ska du få se. :-D

  29. 63 Brorsan maj 21, 2011 kl. 3:08 e m

    Jag håller med Gloria. Jag blir stolt när jag läser och ser på det du skriver/illustrerar. Vår familj verkar ju vara bokstavskombinationernas moderskepp så då är väl du moderskeppets kapten.

    Snyggt jobbat syrran!!

    /adrian

    • 64 Victoria juni 12, 2011 kl. 7:48 e m

      Moderskeppet har landat. Jag är väldigt glad att ingen i min familj är en tråkmåns. Det kan vara påfrestande och jobbigt ibland, men det blir aldrig nollställt. Tur det! Har nog den bästa familjen just jag kan ha. Total lojalitet oss emellan, inga meningslösa ceremonier eller masker. Vi behöver inte veta allt om allt alltid, vi vet ändå. Älskar dig brossan!
      Vicki

  30. 65 John Spacé (Jonsson) maj 26, 2011 kl. 4:18 e m

    jag förstod nu plötsligt varför jag nästan kräver att ha 2 datorer, 3 skärmar och tv:n igång samtidigt. märkt att när jag stänger av något så blir jag otålig.
    för några årsedan, innan jag flyttade till internat, så spelade jag t.ex tv-spel, lyssande på podradio (mammas nya kille, p3 och public service, p1). samtidigt så lyssande jag på vad min var sa i telefonen, “sparade” infon och listade ut vem den i andra änden var samt vad denne sade. detta pågick i timmar, dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad. jag hade inga vänner, när skolan slutade väntade ingenting för min del, bara elektronik att fylla hjärnan med.

    jag har VG i matte, och jag försöker inte ens. jag har kommit till en extremt hög nivå på piano, och spelat bara 1,5 år. jag lärde mig häromdan i ett sjukdoms töknat sinne hur 3,5 hanar (den delen av hörlurar du stoppar in i medien du vill spela ifrån) funkar, dvs bara genom att tänka, med stöd små experiment.

    många har frågat mig vad ADHD är, och hur man ska hantera det. jag har aldrig vetat riktigt vad jag ska svara. jag kommer hänvisa till din blogg (det är en blogg va?) samt säga till en som jobbar på internatet där jag bor. hon har en del kontakter, och det kan mycket väl leda till några jobb.

    • 66 Victoria juni 12, 2011 kl. 7:06 e m

      John, så himla positivt att höra hur du bollar runt, och faktiskt behöver det för att öka din egen stimulans. Glöm bara inte vila ibland. ;-)

      Och att intelligensen finns där och funkar så bra för dig, det blir jag jätteglad av att höra. Ibland ställer ju ett kortare arbetsminne till det för personer med ADHD. Det är därför iaf jag arbetar så bra när jag har rätt flöde, det finns, men kommer inte precis hela tiden på beställning, utan rätt omständigheter, med rätt motivation dvs.

      Tack, jag ska nu förbereda en föreläsning, det här duger ju inte att gnälla att jag inte har nåt att göra, när jag redan gör det, fast hemifrån.

    • 67 Victoria juni 12, 2011 kl. 7:09 e m

      Ja, att hitta sättet då man finner rätt stimulans för att vara sitt bästa är fantastiskt att uppnå. Jag börjar komma dit. Men be mig inte göra saker jag inte ser mening eller mål i.
      Kul som sjutton att höra att du lyckas så bra i det du företar dig John. Men glöm inte att koppla av då och då?

      Ja, nu ska jag sammanställa den där föreläsningen jag gnäller om. Känner mig motiverad. :-)

      V

  31. 68 Pernilla Pramberg maj 26, 2011 kl. 10:17 e m

    Nu förstår ja ig själv lite mer.. =)

    La upp de givet vis på min fb =)

  32. 70 Gunnel maj 27, 2011 kl. 4:28 f m

    Viktoria!
    Hur skulle det vara om du skapade ett post eller bankgiro, så att alla lärare och pedagoger kunde sätta in ett arvode till dig? Flera skriver ju här att de vill använda dina bilder i undervisningen.

    Ett arvode är du värd många gånger om! Otroligt bra koncentrerad information om ADHD.

    Allt gott
    önskar
    Gunnel

    • 71 Victoria juni 12, 2011 kl. 7:00 e m

      Tack Gunnel! Ska fundera, men jag ser nog till att göra mig mer tillgänglig som föreläsare istället. Jag vill ju göra saker som engagerar mig.
      Victoria

      • 72 Guld oktober 4, 2011 kl. 7:47 f m

        Copyright måste du väl kunna få…det genererar pengar ständigt. Hade gärna betalat en slant och spridit detta även om jag mig veterligen inte har någon med ADHD i min släkt däremot i min sambos där är nog allihop Aspbergare. Vet om några avlägset bekanta som har ADHD. Stå på dig hoppas du får så mycket jobb du orkar och vill ha. Tack för att du skrev så tydligt…Jag är också en som talar i bilder och tänker produktionstekniskt. Lycka till! Känner med dig, jag är också arbetslös. Var rädd om dig, du behövs! /G

  33. 73 Tryggve juni 1, 2011 kl. 5:43 f m

    Jättefyndigt om ADHD!

    Lite korrekturläsning; Och komma ihåg att titta på listor och almenacka: ALMANACKA. Sätta alarm i mobilen. Stämma av hela tiden. Ett jävla jobb helt enkelt, men som ger bra resultat och mer tillfredställesle: TILLFREDSSTÄLLELSE. Underlättar otroligt att göra det övertydligt med färger, som man lätt uppfattar.

    Hur hittar du alla bilder som passar till texten?

    • 74 Victoria juni 12, 2011 kl. 6:59 e m

      Tack för korren, ska se när jag hinner, men har det ju nerskrivet av dig nu. Jag tänker mycket i bilder, så jag vet direkt.
      Tack!

  34. 75 Frk Svensson juni 3, 2011 kl. 10:37 f m

    Åh nä nu… Allt det du beskriver stämmer in på mig. Folk har skrattat åt mig när jag sagt och undrat om jag inte kan ha adhd… Jag har efter en mycket stressig period “gått in i väggen”, jag har en utmattningsdepression och jobbar nu bara halvtid. Och mycket är för att jag inte kan fokusera, det har varit som att alla tankar och intryck pumpar mot mig samtidigt och jag kan inte för mitt liv fokusera på en av dem.
    Jag har blivit helt apatisk och är nu äntligen på väg tillbaka.
    Vad skönt det var att få läsa din adhd guide med bilderna till. Det är inte alls omöjligt att jag då har adhd och ska försöka kolla upp det. Har du några tips på hur man går tillväga? Vem man ska vända sig till?
    Tack!
    // Linn

    • 76 Victoria juni 3, 2011 kl. 10:24 e m

      Ring sjukvårdsupplysningenm, de borde veta vart du ska vända dig där du bor. Det finns lite olika vägar, men det är psykiatrin eller ännu hellre inom neuropsykiatrin utredningar görs. Du behöver nog remiss dit via vanlig läkare på vårdcentral, men jag har hört att man kan remittera sig själv, inte säker på hur det funkar. Lycka till. Sök nu. Väntetiden är lång för det mesta!

      • 77 Frk Svensson juni 7, 2011 kl. 5:44 e m

        Tack det ska ja göra. Har redan hört mig för lit hos min kurator som också sa vårdcentralen och remiss för utredning som första steg. Hur har du upplevt att folk reagerar när du berättar att du har adhd? Vilka berättar du för? Jag tycker vissa kan reagera lite negativt när jag säger att jag vill göra en utredning. Beror säkert på okunskap. Jag är rädd för diagnosen och att bli stämplad på nåt sätt. Hur har du hanterat det. Jag måste bara säga att jag tycker det är fantastiskt att du har den här bloggen. Det är starkt och du hjälper så många människor! Jättetack! Du är verkligen bra på att skriva och förklara. Tack / Linn

      • 78 Victoria juni 7, 2011 kl. 8:42 e m

        Jag har märkt att kanske 75% av dem jag berättat för också har ADHD eller misstänker det! Jag omger mig kanske med kreativa intressanta människor? Jag har märkt att när jag berättar så berättar andra. Jag får mail från facebookvänner som berättar om sitt barn, eller om sig själva. Totalt kapabla människor, som jag aldrig trott hade problem. Som vetat att de har en växel extra och ibland en besvärlig downperiod. Igenkänningsfaktorn är så hög! Jag är häpen. Och därför vet jag att jag gör skillnad.

        Du inspirerade mig till ett nytt inlägg: http://bloggmalplace.wordpress.com/2011/06/07/de-ovantade-kommentarerna/
        Du ska inte skämmas. Sträck på dig. De vet ingenting, de som har invändningar i ditt sökande efter svar. Och de hade inte klarat att gå i dina skor. Du är stark. Även när du är svag. Du behöver riktiga svar för att komma vidare. Sedan kan du öppna världen.

    • 79 John Spacé juni 5, 2011 kl. 5:26 f m

      du kan ju försöka med denna adress
      http://adhd-npf.com/wp-content/uploads/2009/01/18Q-ADHDTest.pdf

      du kan få ett relativt bra svar ifrån det testet. jag hade 15/18 positivt för ADHD, men så har jag också diagnoserats för det

  35. 80 Arthur Bsotröm juni 9, 2011 kl. 7:33 e m

    så otroligt jävla bra beskrivning enkel o lätt o förstå kul att du lyfter fram fördelar med ad-hd. många skulle behöva läsa det här.
    jag känmnde igen mej själv välldigt väl på dom alla punkter.

  36. 81 SuperSHEro juni 11, 2011 kl. 7:55 f m

    Det här inlägget ska jag “låna” och visa dem som inte riktigt förstår! Sjukt bra!

  37. 82 SuperSHEro juni 11, 2011 kl. 7:59 f m

    Med låna menar jag j så klart att jag visar dm din blogg! Mina närstående…. Inget tjuveri eller gratis nyttjande av dina enorma resurser och kompetens alltså!

  38. 84 Fia Schütz augusti 29, 2011 kl. 9:40 f m

    hej,
    du har ju beskrivit så exakt hur jag har det så känner inte längre ett behov av att skriva själv… Fick min diagnos för några månader sedan.

    Känns lite märkligt att hitta någon annan som nästan känns som en tvillingsyster :) Fast jag har inga barn (har alltid kännt jag inte skulle fixa det) och det som fick mig att gå i väggen var kombinationen kronisk nervsmärta efter att ha fått en nervskada.

    Så att klara av adhd och en (snart tonårig?) dotter med typ 1-diabetes, syster, du har min fulla beundran!

    Även jag är helt impad av denna presentation och tycker du borde slänga in en pay-pal donation och även http://flattr.com/ har ju ett fiffigt system. Vi har blivit aldeldes för vana vid gratis…

    Vem har copyrighten på bilderna? Vet att jag har några tråkiga tågresor föröver och kan tänka mig att göra en pdf av det hela.

    • 85 Victoria augusti 29, 2011 kl. 4:05 e m

      Tack för ditt stöd och gratulerar till att du hittat rätt, vilket jag antar efter diagnisticeringen? Även om man går igenom en process att säta saker i sitt liv på plats och det kan ta ett par år faktiskt. Men man häpnar nästan över svaren när man har en förklaring, eller hur?
      Nej, det är inte alls lätt med dotterns diabetes. Och hon har ju mina gener, inte helt överraskande, så det finns fler svårigheter än det rent fysiska att handha som förälder för mig och pappan. Iaf glad att vi är två. Lite svårare bara, allt.
      Ska kolla upp ditt tips. Har lite svårt att fatta vad flattr är, trots att jag har en kompis som jobbar där nu.. Jag har ibland svårt för saker jag inte kan se med ögona!
      Jag har “lånat” fotona men håller på att ta egna så jag slipper det dåliga samvetet. Har svårast att hitta något som stämmer med bild nummer fyra, men har en aning om vart jag ska gå med kameran.
      Hur menar du att du kan tänka dig att göra en pdf?

  39. 86 Kerstin augusti 30, 2011 kl. 2:20 e m

    Jag kan bara säga Stoooort Taaack Victoria! Verkligen viktigt att dela med sig av.:)

  40. 88 J augusti 30, 2011 kl. 2:23 e m

    Helt underbart skrivet! Själv har de senaste 10 åren varit trassliga, så trassliga att jag slutligen placerades på rättspsyk pga mina tvångstankar. Efter 3 månader sattes jag in på concerta och hela mitt liv förändrades.
    Nu lever jag ett liv där jag faktiskt kan koncentrera mig, föra en konversation utan att tappa bort mig, men framförallt ett liv utan tvångstankar.

    TACK för dina ord! :-D

    • 89 Victoria september 6, 2011 kl. 7:45 f m

      Jag har hört andra historier från människor som haft ett helvete och t o m levat så destruktivt att de nästan förstört sina liv. Du blev ju verkligen sjuk, så det är fantastiskt att höra hur bra hjälpt du blev. Kämpa på, du är stark som tagit dig igenom allt det. Kram! :-)

  41. 90 Fia Schütz augusti 30, 2011 kl. 5:43 e m

    Hej, jo, även om jag betraktat mig själv som att ha adhd, så är det jätteskillnad att få diagnosen. Har ju heller inte velat prata om det med andra innan…

    Med pdf menar jag att göra en brochyr, i pdf format. (jag är mästare på att tro att alla andra har samma tillgång till min hjärna som jag…) Så kan den lättare distribueras (för en liten slant, ett litet flikkr-klick kanske, som jag inte har hundra kolla på jag heller, mer än att det skall vara ett enkelt sätt att donera pengar till hemsidor/bloggar man gillar.

    När det gäller bild nummer fyra så kan jag skicka ut någon av mina lokförarbröder och fota det rörigaste de hittar :)

  42. 92 Hyperfokus september 6, 2011 kl. 8:05 f m

    Hej Victoria!

    Jag älskar dessa bilder. Jag har just satt upp en egen blogg kring ADHD och just din bild fokus.jpg skulle jag vilja använda i min presentation av bloggen men jag vill inte göra det utan att fråga dig om lov.

    Min blogg är inte en timme gammal ännu. Jag är helt ny i bloggvärlden och vet inte ens om jag skall ha någon blogg men nu får den ligga där lite anonymt först och så får jag se om jag fortsätter. Jag har redan lagt in din bild för att se hur det blev men jag tar genast bort den om du inte tycker det är ok. Om jag bestämmer mig för att börja “synas” lite skall jag självfallet länka hit :-)

    • 93 Victoria september 6, 2011 kl. 6:34 e m

      Hrmpf.. Jag har bara “lånat” bilden från nätet så använd den du! Heders av dig att fråga. Kommer byta ut fotona när jag tagit egna ersättningsfoton, har några på G. Jag hoppas du börjar skriva mer, så jag kan länka till din blogg från min. Det är viktigt att vi syns och hörs! Så sätt igång? ;-)
      Victoria

  43. 94 Mats september 7, 2011 kl. 7:56 f m

    Berg o Dalbana

    “och vem skulle vara intresserad av mitt navelskådande, vad jag gör och vad jag har gjort för dumheter i mitt liv?” Jag har ju inte ens någon diagnos och kanske inte heller får någon.

    Skit samma jag skriver nog ändå, kanske är det ett bättre sätt att “fly” alla borden som välter över mig så fort jag kommer till skrivbordet och datorn än att försöka döva bort allt med alkohol, kanske…

    Allt Eller Inget

  44. 97 Bengt-Åke Lindhé september 14, 2011 kl. 5:21 f m

    En otroligt bra beskrivning av ett förhållande som även vi som försökt förstå inte riktigt förstått. Tack för denna fina information och lycka till i framtiden.

    • 98 Victoria november 1, 2011 kl. 8:27 e m

      Tack Bengt-Åke. Vet inte vad som gläder mig mest, de som inte förstått de med ADHD innan, eller de som plötsligt förstår sig själva? Nog lika mycket värt. Information är ALLT!

      Mvh V

  45. 99 Jajja september 29, 2011 kl. 3:55 e m

    Stort tack för det du skrivit och bilderna du lagt in!

    Du och de andra som skriver här får mig att vilja ta tag igen i min remiss igen!

    Jag hoppas verkligen att du kan föreläsa runt om och tjänar pengar på det!
    ska ha dig i tankarna om jag hör någon som behöver en bra föreläsare!

    Stor Kram

    • 100 Victoria september 30, 2011 kl. 4:46 e m

      Så underbart att inlägget och kommentarerna gav dig något så viktigt!
      Jag hoppas det går väl för oss alla som har lite extra i våra liv att hålla reda på. Det är extrajobb, men samtidigt också extra möjligheter inom oss. Det får vi aldrig glömma.
      Kram tillbaka!

  46. 101 robert oktober 1, 2011 kl. 9:35 f m

    äntligen vet jag vem jag är ,,så skönt att förstå att jag har denna diagnos då allt som hänt i mitt liv ,så får jag ett svar varför jag alltid kännt att jag inte passat in riktigt i detta samhälle ,snart 41 år och inte för ens nu förstår jag vem jag är ,,som att födas på nytt ,,underbart att kunna se min diagnos i bilder och ord ,jag är hel,tack.med vänliga hälsningar robban schoultz.

  47. 103 Rebecca Dahlin oktober 2, 2011 kl. 12:50 e m

    Klock rent. Det är så här jag skulle vilja förklara till folk som inte förstår hur det är och tror att allt man säger är bortförklaringar.

    • 104 Victoria november 1, 2011 kl. 8:39 e m

      Det är vanligast vanligt att folk tror mer att det är bortförklaringar snarare än något som finns hos en viss procent av befolkningen. Med svårigheter, men med mycket unikt bra också. Stå på dig.

  48. 105 Berit oktober 2, 2011 kl. 1:49 e m

    En bra beskrivning. Mormor till 1 med ADHD en under utredning och make med vissa likheter. I´ve learned the hard way. Trodde jag kunde ändra honom,men genom mina barnbarn har jag fått större förståelse.
    Kram Mino T

    • 106 Victoria november 1, 2011 kl. 8:40 e m

      Ja, tänk, den där ärftligheten på uppåt 80% den gör ju att man känner igen sin släkt. Och blir halvt galen på dem!
      Kram Mino, Victoria.

  49. 107 mysbella oktober 2, 2011 kl. 3:25 e m

    Jättebra beskrivet, kanonbra verkligen!!!:-)

  50. 109 Mamma Z oktober 2, 2011 kl. 5:22 e m

    Härligtt beskrivet.. Detta borde ALLA lärare ute i skolorna ta del av!! Så enkelt förklarat!!

    Är själv mamma till en grabb med adhd/asperger och en lillebror som jag iaf misstänker adhd på..

    Häslningar mamma Z

  51. 111 Jeppe oktober 2, 2011 kl. 7:13 e m

    Ahhh! Väldigt bra och fint sammanfattat. Tack!

  52. 112 pojkmaffia oktober 3, 2011 kl. 7:39 f m

    Hej!
    vilket otroligt bra skrivet inlägg!
    jag ska själv utredas för ADHD och min son har diagnosen sen ett år tillbaka.
    väldigt läsvärt och detta ska absolut mina nära och kära få läsa!
    tack för inlägget!

  53. 114 EvaMärta Granqvist oktober 3, 2011 kl. 11:04 f m

    Jag skulle kalla det funktionsförbättring. Tänk så mycket mer man hinner ta in, så många nya idéer man får …
    Problemet är att omgivningen – och de är så många fler… – inte hänger med!
    Det är klart att det blir jobbigt då.

    Somliga har fått enastående hjärnor och det ska alla andra vara glada för!

    Min son Vide 8 år har en storebror med Asperger och en “pappa” med både Asperger och ADHD:

    Vide: Jag är säker på att nån kommer att uppfinna en tidsmaskin nån gång!
    Jag: Tror du det?
    Vide: Japp! Och det kommer att vara nån med ADHD eller Asperger.
    Jag: Varför tror du det?
    Vide: Alla andra säjer ju bara att det inte går!

  54. 116 Zanna oktober 3, 2011 kl. 6:47 e m

    Hejsan…

    Här är jag, precis som du skriver och visar med dina bilder.

    Jag är 25 år och har inte fått någon diagnos, har svårt att ta tag i saker och ting även om jag tänker att jag ska.

    just nu har jag hamnat i en liten svacka, jag känner att det är jobbigt att vara som jag är, men inget som inte går över.

    Jag försökte mig på att ta en intensivkurs för körkort, tog över 40 lektioner men pga min hyperaktivitet i hjärnan och mitt sätt att vara disträ klarade jag inte av uppkörningen. Men jag ska försöka igen, Hoppas jag.. Det är som sagt lätt för mig att strunta i saker jag inte tror jag klarar av då jag blir så fruktansvärt besviken på mig själv när jag inte lyckas.

    Inte för att jag tar mig ann saker så ofta som är mer eller mindre utmanande, men jag skulle verkligen önska att min hjärna ville sammarbeta med mig i bland.

    Ojoj vad jag skriver.. Ska sluta nu..

    Jag kommer i fortsättningen läsa din blogg. . :) Den handlar ju lite om mig..

    Tack!!

    • 117 Victoria november 1, 2011 kl. 8:57 e m

      Att uthärda när det blir enahanda är ju svårt med en flipprande hjärna. Men försök du igen med ditt körkort innan du glömmer allt. Det är onödigt att skjuta upp och börja om från början. Bli inte besviken, du kommer igen! Du kan. Du vet det. Ta om uppkörningen tills du klarar det. Nervositet kan ställa till det också. Har du en bra dag så fixar du det till slut.

      Lycka till! Kör på!

  55. 118 Emilia oktober 3, 2011 kl. 8:01 e m

    Jag känner så väl igen mig. Jag försöker se framåt och inte bakåt. När jag ser bakåt så blir jag så arg,så ledsen,så förvirrad… Alla man pratar/pratat med i efterhand har sagt samma sak… Varför gjordes inget? Varför tog man inte tag i de? Varför gick de så långt innan du fick en utredning? FÖR DET VAR JU SÅ TYDLIGT. Om de nu va så tydligt,så ställer jag mig samma fråga. För för mig så är JAG normal. Jag HAR tänkt INNAN. Och PLANERAR. Ändå blir de så lätt fel. De bara BLIR så. De e inte med mening. De e de som är de jobbiga,tycker jag. När ingen förstår. Att bli utpekad. “den dära”. Detta satt klockrent! Tack!

    • 119 Victoria oktober 3, 2011 kl. 11:58 e m

      Skit i andra. Du har ditt liv att leva. Det är det du ska göra. och tror du att någon pekar åt ditt håll så är det bara för att du är mer än de kan förstå!

  56. 120 Sevda Svensson oktober 4, 2011 kl. 9:10 f m

    Det här var det bästa förklaringen någonsin!!!! Fantastiskt!!!!! Herre gud vilket jobb!!! Tack och Tusen Tack att jag får ta del av detta om ADHD och ADD ( Syrrans son har det)

    Kram och Bamsekram Sevda

    • 121 Victoria november 1, 2011 kl. 8:59 e m

      Det var inte så svårt, det är ju så jag tänker, i bilder. När jag lärt mig hur jag funkar, så var det inte svårt alls.
      Kram Sevda.

  57. 122 Eva Hedås oktober 5, 2011 kl. 8:47 f m

    Fantastiskt!

    Det här vill jag som lärare ha som broschyr att sätta i händerna på föräldrarna samtidigt som jag säger att jag vill att deras barn ska utredas för ADHD. De har ofta en väldigt förvrängd bild av vad det handlar om, men det här är skitbra!

    När kan jag köpa broschyren? :-)

    Eva Hedås
    eva_hedas@hotmail.com

  58. 124 Sonja Hjelm oktober 5, 2011 kl. 8:36 e m

    Fantastisk beskrivning! TACK!
    Ska visa den för min dotter som har en väldigt grav ADHD. Hon kommer få ett leende på läpparna pga igenkännande när hon läser detta.
    SJÄLVKLART ska du inte “ge bort” något av det du gör gratis! Ta absolut betalt för det arbete du lägger ner.
    Lycka till!
    Mvh/Sonja!

    • 125 Victoria november 1, 2011 kl. 10:52 e m

      Vet hur svårt det är att ha npf-diagnosbarn. Allt man kan göra för att underlätta blir stort.
      Jag ska föreläsa, från början gratis, sedan får vi se hur det blir.
      Tack.
      Victoria Qvarnström

  59. 126 Wiktor Sundh oktober 5, 2011 kl. 9:41 e m

    Har en 6 år gammal lillebror med grov ADHD. Jag erkänner med enorm tyngd i hjärtat att, efter att ha läst detta och fått en djupare kunskap, jag har behandlat honom fel.
    Tack för detta inlägg, var antagligen en av de bästa inläggen jag har läst, TACK!
    Du är enormt stark, keep it up! Det är fel att säga att du inte har ett värdigt liv, jag förstår hur du menar, men du är unik och är en värdig människa.
    Detta inlägg borde du visa upp på föreläsningar, sprida kunskapen vidare.
    Jag är 19 år föresten, vilket gör det lite svårt för mig att hantera honom för jag är i princip hans allt, jag tar hand om han på heltid.

    Älskar min lillebror, mest av allt.<3

    • 127 Victoria november 1, 2011 kl. 10:58 e m

      Barn har som tur är kort minne. Den dagen du förstår din bror och kan agera bättre gentemot hans funktionsnedsättning, era dagar kommer börja räknas från den dagen. Ni kommer antagligen kunna mötas då. Jag hoppas iaf det.
      DU är ju enormt stark, allt du gör för din bror! Det är svårt när man är så ung som du. Men det är svårt när man är äldre också. Men ni har ju kärlek som förenar er. Det bär långt, även om man blir arga på varandra ibland. Jag är noga med att förklara för mitt barn att det aldrig är hennes fel om jag blir arg. Lägg skulden där den hör hemma, så går det nog bra. Och du är bra som fan.

  60. 128 Liliana oktober 6, 2011 kl. 12:15 f m

    Den bästa hittills! borde göras till en standard vid Habiliteringen runt om i Sverige!!

  61. 129 Pernilla Olsson oktober 6, 2011 kl. 4:52 e m

    toppen, vad bra, klockrent förklarat:)

  62. 130 cathis oktober 7, 2011 kl. 6:29 f m

    En helt underbar förklaring för något som är så svårt att förstå för oss andra som inte har ADHD.

  63. 131 Nettan oktober 7, 2011 kl. 9:38 f m

    Otroligt bra skrivet! Jag brukar säga att för mig är det som att stoppa huvvet i en bikupa när det blir för mycket folk och intryck, därför att allt flyter ihop och alla ljud blir bara ett enda surr (jag är enormt ljudkänslig pga hyperhörsel).
    Men ditt inlägg här tar ju upp kärnpunkterna med adhd och jag får säga att du hittat väldigt bra sätt att beskriva hur det är att ha adhd på ett sätt som även den mest ignorante borde fatta.
    Bra jobbat! (fick tipset om att läsa detta av en kompis då både jag och mina barn har adhd + tillägg(två av barnen har asperger och en har ts och ångestsyndrom i kombo med sin adhd också)

    /Nettan

    • 132 Victoria november 1, 2011 kl. 11:01 e m

      Hahha, förlåt, men jag skrattar i igenkänning. Jularna hemma hos oss är plågsamma, som att stoppa huvudet i en bikupa.

      Diagnoskombinationer känner jag till. Man blir verkligen trött ibland. Men allt är inte jobbigt. Inte alltid iaf.
      Tack!!
      Victoria

  64. 133 Jenny oktober 7, 2011 kl. 10:57 f m

    Vilken fantastiskt bra beskrivning, på ett enkelt och koncist sätt sätter du ord på hur jag mår. Just nu tar jag steget mot en diagnos och ett svar på varför jag är som jag är ;-) mvh

  65. 134 Jenny oktober 7, 2011 kl. 2:03 e m

    Suveränt beskrivet i ord och bild!! Delar vidare! :)

  66. 135 Mala oktober 7, 2011 kl. 5:10 e m

    Tack för att du bygger en text av alla de meningar och ord som jag aldrig kunnat få ut.

    • 136 Victoria november 1, 2011 kl. 11:04 e m

      Var så god! Hade en annan blogg förut som jag tog bort. (Tankar i lösvikt) Men visste att detta inlägget var viktigt. Därför startade jag denna ADHD-npf-bloggen. :-D

  67. 137 pia oktober 7, 2011 kl. 5:23 e m

    Jag ska spara ditt namn för framtida tips på föreläsare.
    Dina förklaringar berör.
    Och ger förståelse.

  68. 138 Annie Anderson oktober 7, 2011 kl. 5:23 e m

    Wow!!… unikt!… helt fantastiskt jobbat! :) <3 Tack

  69. 139 Aino Mellin Svanqvist oktober 7, 2011 kl. 8:18 e m

    Gratulerar till en mycket bra beskrivning, vill dela den till mina kompisar som är lärare. Jag tycker det är fel att bara satsa på skolsvaga personer, de som redan klarar behöver oxå lostas gå vidare

  70. 140 Svart Adam Solander oktober 8, 2011 kl. 12:53 f m

    Tack. Du beskriver saker som jag själv inte har kunnat klätt med ord eller bilder. Har haft min diagnos sen jag var 7-8 år (vet inte exakt) och är nu 23 år. Jag jobbar som IT-konsult på ett kontor och hade fast anställning när jag var 21 år. Har programmerat sen jag var 8 år och men haft problem i skolan.

    I gymnasiet så började jag med något som jag tror att har hjälpt min personliga utveckling och till att sluta ta medicinerna som jag tog från att jag fick min diagnos, till gymnasiet. Jag började med kampkonst vilket jag tror gjorde mycket för mig, men även jonglering. Jonglering stimulerar hjärnan på så många sätt för man kan göra så oändligt mycket med det och det finns alltid saker att lära sig och förbättra. Jag är sen 5 år tillbaka med i en gycklargrupp som reser runt i hela Sverige och har på 6 år, blivit en av dem bättre jonglörerna i Sverige bland hundratals andra.

    Kände att jag ville delge detta, då det är min väg mot att hantera min ADHD och jag kan rekommendera både kampkonst och jonglering till folk som kämpar än.

    • 141 Victoria november 1, 2011 kl. 11:10 e m

      Jag tränade kampkonsten WingChun KungFu mellan 12-18 års ålder. DET har hjälpt mig mycket. Jag blev efter ett år bättre på matte för jag hade lärt en viss fokusering. Mycket sitter kvar både i kropp och filosofi, men jag orkar inte läsa en hel bok idag, varit för utmattad i hjärnan. Jätteglad att få höra din historia!

      Kanske jag ska ta upp jonglering igen? Sparat bollar och instruktioner. Men kom av mig. Kände iaf att det hade varit bra. Nu har du övertygat mig.
      Tack!
      Victoria

  71. 142 Micke oktober 8, 2011 kl. 7:57 f m

    Hej och tack för en jättebra bildberättelse! Jag har läst alla kommentarer och förstår att du vill “göra mer” med berättelsen. Det tycker jag är en jättebra idé. Släpp problem och begränsningar och sätt din kreativitet i arbete med de kvarstående möjligheterna istället. Ta hjälp av någon med Asperger ;-) Om du vill föreläsa så tror jag att du ska se till att omvandla berättelsen till ett bokmanus. Det finns flera bilderböcker av det slaget som beskriver ADHD och Asperger men din berättelse har definivt något nytt att tillföra, därför är jag säker på att du skulle kunna få den utgiven. När du har en bok så har du något att hålla fram, som du kan föreläsa kring. Tänk så här: Vem är din målgrupp med berättelsen? Den som har ADHD, eller den som vill förstå ADHD? Din berättelse är värdefull för båda grupperna, men den sistnämnda gruppen är större. Du når båda grupperna genom att agera på ett sätt som fungerar också bland odiagnosticerade. Vi som tror eller vet att vi har “bokstäver” är precis lika skyldiga att förstå de som är annorlunda mot oss, liksom de är skyldiga att förstå oss. Den som är odiagnosticerad och inte lika kreativ behöver mer handfasta, materiella ting att hänga upp insikterna på. En bok är något man kan hålla i. En bok är något en person med ADHD kan titta i lika gärna som i en pdf-fil. Och din möjlighet att få föreläsa i slutänden ökar med flera hundra procent. Lycka till och tack för att du gjorde din berättelse!

  72. 143 Mari Lundbladh oktober 8, 2011 kl. 1:58 e m

    Vilken fantastisk vakenhet. Kan man omöjligt läsa sig till utan den är egen upplevd. använd det du har skrivit själv till att föreläsa , utnyttja din kunskap och situation till att driva igenom bättre förutsättningar för dig och ditt barn. Låt dig inte utnyttjas utan kör hårt nu.

  73. 145 kefas berlin oktober 9, 2011 kl. 9:06 e m

    TACK!
    Ett fantastiskt bra arbete!
    Uppskattar verkligen att du gjort det!
    (skall hålla ditt namn i minnet)
    Kefas

  74. 147 Ana Landvall oktober 10, 2011 kl. 1:39 e m

    tack Johanna..detta va en toppenförklaring!!

  75. 148 * oktober 10, 2011 kl. 4:10 e m

    Jättebra inlägg om ADHD! Lätt att förstå nu. Tack! SEn undrar jag om man får använda detta inlägg i en annan blogg? För jag såg ett senast idag…?

    • 149 Victoria oktober 10, 2011 kl. 8:03 e m

      Tack! Hur menar du använda inlägget? Man kan länka hit, men inte kopiera av. Har du sett någon som kopierat mitt inlägg? Då vill jag gärna veta det.
      VIctoria Qvarnström

      • 150 * oktober 11, 2011 kl. 9:23 f m

        Jag menar att använda det rakt av i en blogg? Du skriver ju jättebra, men att använda detta i ens egen blogg utan att fråga dig eller ens hänvisa är fel tycker jag! :( Jag såg en blogg på mondoblog som skrev precis samma som du, med all text och bilder… Tror hon heter Izabella nånting…Fult gjort!!

      • 151 Victoria oktober 11, 2011 kl. 5:01 e m

        Ja, tack! Jag har hittat bloggerskan som vill rida på min idé. http://mondoblog.se/IzabellalarssonBjorn/182940 Det är ju inte kutym i bloggvärlden, men fru Karlstad har fått en vänlig uppmaning att enbart länka, inte kopiera, som hon gjort.
        Mvh Victoria Qvarnström

  76. 152 Monica Egegren Persson oktober 10, 2011 kl. 5:34 e m

    En otroligt bra beskrivning i bilder och ord. Tack/Monica

  77. 153 Evelina Wiberg oktober 11, 2011 kl. 8:21 f m

    Vilket bra inlägg! bilderna var bäst! lätt att fatta med en adhd hjärna!

  78. 154 Annamaria Lindström oktober 11, 2011 kl. 7:17 e m

    Ord på hur det upplevs och faktiskt är!! Mycket bra och jordnära !! Tack!!

  79. 155 Johnny Rocker Arwidzon oktober 11, 2011 kl. 7:21 e m

    Finns bara en sak att säga: FANTASTISKT BRA SKRIVET!!!

  80. 156 Joy oktober 11, 2011 kl. 7:43 e m

    Otroligt bra beskrivet!
    Läser sjuksköterskeprogrammet och undrar om jag får låna några exempel från dig under en redovisning om hur det är att leva med adhd? Du gör det mycket lättare att förklara hur det kan vara! Vill gärna uppmärksamma ADHD:n för oss blivande sjuksköterskor.
    Tack för en superbra blogg! Kommer garanterat fortsätta läsa den :)

    • 157 Victoria november 1, 2011 kl. 11:15 e m

      Du kan använda inlägget inför dina klasskompisar, men annars kan ni boka in mig på föreläsning när jag fått inlägget klart.
      Lycka till. Det är ju särskilt viktigt att folk inom vården kan känna igen en ADHD-person. För det är oftast inte skojigt, om man sökt vård för att man har problem. ;-)

  81. 158 Ari Viklund oktober 12, 2011 kl. 2:35 f m

    Hej
    Instämmer i allt, och mycket mycket mera därtill. Jag har säkert själv nån variant, men odiagnostiserad, vilket jag är på sätt och vis glad för, då jag inte upplever allt i samband med mina barns diagnoser som positiva. Själv diagnostiserar jag inget. Fast jag jobbat 26år inom psykiatrin. Jo! Alla människor har ju redan en diagnos, sitt namn. Tre av mina barn har nåt slags ADD varianter samt PCO och så är alla gaytjejer som grädde på moset:) Min allra allra bästa vän, fd. flickvän, har ADHD och hennes barn har det allihopa. Har svårt att trivas med vanliga “efterblivna”, dvs. “normala”, för de är så … hittar inte rätt ord .. men nåt är det.. gamla kanske.. dammiga.. Jag ville bara säga till dig, att var STOLT över den du är, det tror jag nog att du är, men jag tror att själva framtiden har typ ADHD och då är det ju bra om man kan gå lite före, och har rätt verktyg med sig ;) KRAM! Kärlek och Ljus / Ari

  82. 159 Disa oktober 13, 2011 kl. 6:23 f m

    Otroligt bra skrivet!!! En eloge till dig! :)

  83. 160 Jakob Krabbe oktober 13, 2011 kl. 8:19 f m

    Tack för bra text!! Jag tror jag har ADHD, jag är 39. Tre saker med din text:
    1. Stavfel, “centralstimulerande” ska det stå i tredje stycket.
    2. Stavfel, inte “almenacka” (som man säger) utan almanacka med ett A.
    3. Synd att du i sista stycket, där du skriver att du vill bli föreläsare, inte samtidigt skriver ut ditt telefonnummer eller e-postadress. Du är svår att nå.

    Om du skrivit din e-postadress så hade jag inte behövt skriva om stavfel till allmän beskådan!!

    • 161 Victoria oktober 13, 2011 kl. 4:55 e m

      Tack för rättningarna. Jag uppskattar sådant! Dessutom fick jag en liknande kommentar för ett tag sedan, lite längre ner och tänkte att: Jag gör det sedan, ska bara .. Vet inte om det känns igen? Jag har tur som har bildade läsare. Nu har jag rättat. Tack för påminnelsen!
      Men jag har redan två e-postadresser längst ner på sidan, du måste ha missat dem. Telefonnumret blir för stressande att ge ut här.

  84. 162 Göran Golcher oktober 13, 2011 kl. 3:08 e m

    Spot on (som vanligt ska väl tilläggas). Underbart bildspråk! Ska defintivt ta upp möjligheten att hyra in dig för föreläsning med Attention m fl i Borås :)

  85. 164 tobys.se - En släng av ADHD och hjärnsläpp oktober 13, 2011 kl. 7:45 e m

    Så sjukt bra inlägg! Exakt sådär känner jag mig.

    Nu vet jag vart jag ska hänvisa om människor frågar mig hur det är i detalj. Det är ju så svårt att förklara ibland!

  86. 165 Sarah oktober 14, 2011 kl. 9:02 f m

    Wow! Helt underbart beskrivet!! Har själv diagnosen och var enkelt för mej att läsa! Super, blev jätte glad när jag läste detta inlägg :)

    • 166 Sarah oktober 14, 2011 kl. 9:11 f m

      glömde tillägga att även. min son har diagnosen, och personer som inte har diagnosen förstår din underbara förklaring! Jag hade aldrig klarat förklara eller formulerat de som du hehe :)

  87. 167 Maria oktober 15, 2011 kl. 7:07 e m

    vilken klippa du e!!!! shit alltså, det var som att titta in i mitt eget huvud… Ännu en gång tack för denna text, men allra mest bilderna…Nu äntligen kan jag visa mina föräldrar, vänner hur jag funkar….Suttit fast i ett missbruk i 13 åroch ingen förstått vad som pågått!!! jag e fan ingen jobbig människa som e för impulsiv med allt jag tar maj till o gör. Utan jag e en mamma/människa som vill något och vill det nu, helst igår!!!!!

  88. 168 Cecilia Lindblom oktober 16, 2011 kl. 12:05 e m

    Skitbra framställan! Blir stolt å dina vägnar.

  89. 169 Charlotte oktober 18, 2011 kl. 6:46 f m

    Väldigt bra, både hur du skriver, uttrycker dig samt de bilder du valt.Detta är något fler borde läsa för att förstå hur en med ADHD har det.Hoppas att du kommit i gång med föreläsningar, för det tror jag skulle vara uppskattat hos många.

  90. 170 Anita Hansen oktober 18, 2011 kl. 9:55 f m

    Hej!
    Jag blev tagen och rörd av allt jag läser,otroligt bra skrivet!
    Nu forstår jag MYCKET bättre…..
    Tack!;-))

  91. 171 ken.estenbjer oktober 19, 2011 kl. 12:49 e m

    det är ju jag i ett nötskal,

  92. 172 Minnie oktober 25, 2011 kl. 1:52 e m

    Jäklar vilken bra förklaring och vad man kände igen sig ! svinbra ! :)

  93. 173 Nilla november 9, 2011 kl. 12:48 e m

    Fantastiskt bra du redogör för hur det verkligen kan vara…och för många är!
    Tack!
    Nilla

  94. 174 Beatrice november 15, 2011 kl. 8:11 e m

    Hej!
    Bra beskrivning, väldigt tilltalande för mig med bildminne ;) Men en sak bara, som faktiskt är helt felaktig… En person med ADD är inte hypoaktiv, bara normalaktiv… hypo betyder UNDER, alltså med en aktivitetsnivå under det normala. Detta är en klass under ADHD som det tyvärr inte finns så mycket forskning om, därför att de inte syns. Så klasserna/subtyperna av ADHD ser ut så här:
    ADHD MED hyperaktivitet
    ADHD Utan hyperaktivitet (ofta kallat ADD)
    ADHD med hypoaktivitet, eller a-typisk ADHD

  95. 176 Björn Olofsson november 16, 2011 kl. 3:55 e m

    När man har ADHD, så är det väldigt svårt att försöka förklara det för andra. Då är det här ett forum som har beskrivit det ‘väldigt’ väl… Hoppas du medger att jag med kommer att använda detta till att förkara för de som behöver få veta vad man “lider” av.
    //Bjlrn

  96. 178 Jonny Börjegård november 17, 2011 kl. 7:51 f m

    Tack för att ni finns o sPrides kunskap i detta datasamhälle.
    har bråttats med min skalle o omgivning i trettiotre år nu, till den grad att jag började isolera mig ifrån omvärden.
    Hatar verkligen frågan “varför” vet du inte att det är fel, hur tänkte du nu…
    har fått diagnos nu av en ren slup. Blev inlagd på sjukhus o rätt skötterska remiterade mig till en npf mottagning. Svaret kom fort:-)
    är samma strid som vanligt, doc slipper jag känna mig så förbannat korkad o efterklok.
    kram

  97. 179 Ida november 17, 2011 kl. 4:09 e m

    Det här var bland det bästa jag har läst om ADHD. Fick min diagnos i våras så jag har ju inte “haft det så länge” men nu förstår jag lite mer av det. Bilderna på järnvägen var oerhört talande!

  98. 180 Mamma till en underbar ung man med ADHD november 18, 2011 kl. 10:44 f m

    Så otroligt målande beskrivet om ADHD, grymt gjort Victoria (Y). Delade genast detta på FB :) Låter precis som att du skriver om min underbara son som idag är 21 år och har diagnosen ADHD, det har varit en jobbig, underbar, lärorik osv osv resa till den han är idag

  99. 181 Ankan november 22, 2011 kl. 9:22 e m

    Otroligt bra inlägg,fick det länkat nu Å när jag tittade efter så var det ju “bara” nästan 1 år sen du skrev…
    Känner igen mej massor just nu i mitt liv. Jag klarar inte av att åka åt många håll nu,listor,lappar,larm & KBT är bra.
    Men vet inte om allt beror på min depression & postraumatiska stress eller om det har kommit upp till ytan…
    Hur eller hu..
    otroligt bra inlägg!

    • 182 Victoria november 29, 2011 kl. 1:55 e m

      Hej, tack. Jag skapade inlägget 2008 när jag fick min ADHD-diagnos och hade det på min gamla blogg Tankar i lösvikt och tog med det till denna ADHD-bloggen. Det verkar funka på de flesta.
      Jag tror man kan bli utmattad av allt strul kring ens ADHD och ökad stress nedsätter ju korttidsminnet för alla. Jag är känslig för stress nu, känsligare än förr, men jag har ju bränt ut mig pga av min ADHD-motor så lägre stresstolerans är nog bara naturlig. Hjärnan klarar inte hur mkt som helst. Den är en känslig maskin. Men det hjälper otroligt bra att få veta sin diagnos iaf.
      Ha det så gott!
      Victoria

  100. 183 NORRLANSBLOGGEN november 23, 2011 kl. 1:59 e m

    Hittade hit, tack vare en delning via Facebook. Jag har även jag fått diagnosen ADHD (läkaren säger med H:et men själv anser jag att det är utan H:et….för jag är absolut inte hyperaktiv) och det var för ca ett år sen som det kom fram efter ett antal tester.

    Så man har gått i ca 38 år och undrat vad det är för “fel”, även om tanken har slagit mig de sista åren att det kan vara just AD(H)D jag har. Beskrivningen ovan känns delvis igen av mina egna upplevelser, och det är otroligt bra beskrivet.

    Kramar från norr :)

  101. 184 Lena december 3, 2011 kl. 7:20 f m

    Hej Victoria! Vilken otroligt bra beskrivnig av ADHD! Jag jobbar som specialpedagog och har för närvarande en elev som var nästan färdigdiagnosticerad när han plötsligt vägrade att medverka längre. Han vägrar också det allra mesta som innebär krav. Skulle vilja skriva ut det här till honom och stoppa det i hans händer att läsa när han själv vill så kanske han får en förståelse om vad det är han kämpar emot. Är det möjligt? Maila mig gärna!
    Kram Lena

  102. 185 Johan december 3, 2011 kl. 2:02 e m

    Vilken härlig beskrivning! Tack för det, Viktoria.
    Jag fick diagnos vi 24 års ålder, och din liknelse där man går vilse med en påse över huvudet kunde inte träffat mer perfekt. Det ÄR precis så det känns. Inte bara känslan utan även vetskapen om att något är fel, men hur mycket och var man än söker så finner man inga svar. Frustration är ett för litet ord för att beskriva hur det känns att ha det så. Varje dag, året om.
    Visst, det är svårt att leva med ADHD, men ibland finns det inget häftigare! Känslan av att alltid vara ett steg ifrån att springa fullt ut åt vilket håll som helst kanske låter som något konstigt, men det är fan i mig underbart ibland.

  103. 186 åsa askervall december 4, 2011 kl. 3:18 e m

    STORT TACK till en underbar blogg, har själv adhd å fick det i vuxen ålder.
    du fick mig att inspireras att skriva mer om min diagnos.
    tack mvh åsa askervall

  104. 187 murkkunen december 5, 2011 kl. 8:42 f m

    Underbart, Hyvens, Brilliant!!! Bästa inlägget om ADHD hittills!
    Äntligen kan jag andas ut när behovet att förklara min diagnos för dem som undrar!

  105. 188 Sam Zodiac december 5, 2011 kl. 1:07 e m

    Spot on! Snyggt jobbat, Victoria! :)

  106. 190 Ronia december 10, 2011 kl. 9:20 f m

    Jag fick reda på att jag hade ADHD när jag var 15, och nu är jag 18. Jag hade varit deprimerad en lång tid innan, och att få diagnosen var en lättnad. Snart fick jag gå i en speciell skola som fokuserade på ‘problem barn’, och det hjälpte så otroligt mycket för dem FÖRSTOD, olikt de lärarna jag hade innan.
    Nu går jag på gymnasiet, och bara två lärare förstår vad ADHD betyder- en av dem har tyvärr slutat. Men jag har börjat med medicin och sakta men säkert listat ut hur jag ska motstå frestelser och hantera skolan.

    Dock har jag alltid undrat hur ‘vanliga’ människor fungerar. Ärligt talat tyckte jag det var lite läskigt att tänka mig att vara utan ADHD; funkar ens hjärna som en zombies då? Seg och robot-fokuserad? Men nu ser jag, och nu ser jag tydligare vad mer jag kan förbättra för mig själv. Tack för denna roliga lilla föreläsningen! :D

    • 191 Victoria december 11, 2011 kl. 6:44 e m

      Jag kan tyvärr inte säga hur “vanliga” människor fungerar. Lite tråkigare, mer slätstrukna, i mer jämntjock lunk kanske? Låter jätteskönt, ibland. Men med våra hjärnor hade vi somnat, vi är som vi är, alltså vi behöver kickar för att vakna. Men du säger en väldigt viktig sak: Att motstå frestelser. Du är 18. Frestelserna är många, livet ligger framför dig. Viktigt att du försöker lära dig styra var du skall! Du verkar väldigt mogen, men jag vet väl vad impulsstörningar innebär. Att våga, ta snabba puckar och ibland hamna i oväntade situationer. En styrka, när man är mogen nog att veta mer om andra människors beteenden. En fara när man inte hinner se. Typ så. Lycka till. Du låter helskön. Det kommer gå bra för dig när du fortsätter på samma kloka sätt. Och ändå matar din levande hjärna med det den behöver, på ett bra och kreativt sätt!
      Mvh Victoria Qvarnström

  107. 193 smedja december 13, 2011 kl. 3:33 e m

    Snyggt
    Digga Escher dess utom!

  108. 195 Denice december 15, 2011 kl. 8:31 f m

    Ja det var bra skrivet och kände det själv !

  109. 196 Andre januari 13, 2012 kl. 11:00 f m

    Bästa beskrivningen har sjelv adhd och är stolt över detta. Det gäller bara att lära sej att leva med det. Och veta sina gränser och hur man slappnar av.

  110. 197 Jessica Vennberg januari 13, 2012 kl. 11:02 f m

    Mycket bra. Framförallt för folk utan kunskap om ADHD. Vi måste börja slå hål på fördomarna. Jag stöter fortfarande på människor som inte tror på diagnosen. De fortsätter att yrka att ADHD är en “bluff” diagnos som kommer sig av tex: dysfunktionell familj, mycket tv tittande, alkohol, narkotika mm. Tillsammans kan vi sprida kunskap.

  111. 199 Nim januari 27, 2012 kl. 4:27 e m

    Fantastiskt bra beskrivet i bilder!
    & jag larde mej nat nytt!; Att det standiga sokandet av stimulans ar pga for LAG medfodd hjarnaktivitet. Har alltid undrat over det dar med den snabba uttrakningen.

  112. 201 kompromissmamman februari 14, 2012 kl. 12:45 e m

    omg! Jag bara gråter när jag läser.
    Jag har anat, men nu förstår jag…

  113. 203 Emma februari 15, 2012 kl. 1:33 e m

    Gud så fruktansvärt bra beskrivet! Detta skall deffinitivt delas vidare till mina vänner i min blogg!
    Du har verkligen gjort det så enkelt som det går att beskriva ADHD!
    Kramis

  114. 204 Tolmia februari 16, 2012 kl. 8:47 f m

    Hej. Jag undrar om jag får dela det här inlägget på min blogg.
    Och även för mina vänner på facebook.
    Jag har lite svårt att förklara ibland och en del tror att “vi alla har lite ADHD”.
    Och reagerar som om ADHD inte är på riktigt för att alla kan vara lite röriga ibland.
    Just för att jag har ansträngt mig så mycket med min impulskontroll så märks det inte så mycket att jag har ADHD för dem som jag bara träffar ibland. (De jag känner väl blev inte ett dugg förvånade att jag fick diagnos.)Jag fick diagnos för två veckor sedan och skulle så gärna vilja kunna visa på hur det är att ha ADHD.

    • 205 Victoria Qvarnström februari 16, 2012 kl. 12:13 e m

      Du får gärna dela inlägget på din blogg, med länk hit. Ibland har hela konceptet kopierats och det är inte OK, men att dela är jättebra för oss alla!
      Jag inbillar mig att det inte märks så mkt längre att jag har ADHD för att jag också kommit till rätta med en stor del av min impulskontroll. Men jag vet inte, jag anses nog som spontan många gånger.
      Inlägget gjorde jag 2008 när jag var nydiagnosticerad, för att förstå mig själv. Det är ett otroligt viktigt steg. Att andra förstår är steg nummer två.
      Lycka till!
      Victoria

      • 206 Tolmia februari 16, 2012 kl. 1:25 e m

        Tack jättemycket för att jag fick dela.
        Här är inlägget i min blogg.

        http://tolmias.blogg.se/2012/february/adhd-i-bilder.html

        Jag är inte riktigt klar med steg ett ännu.
        Men en del har jag gratis eftersom mina båda yngsta barn har ADHD så jag har fått plugga lite då när de fick diagnos.
        Men det är ju inte destamma som att förstå hur diagnosen påverkar mig.
        Tror det är lite annorlunda att vara tjej och ha det än vad det är för killar.

  115. 207 Rebecca februari 16, 2012 kl. 9:55 f m

    :) ) Tack för Ditt fenomenalt enkla och adaptiva bildspel med beskrivande kommentarer…jag delar det Självklart via Facebook ;)
    Har själv diagnosen “medium-stark”ADHD… Provat ett par centralstimulantia under kontrollerade former.. Försökt förklara för människor runt omkring att ‘min stora vakna optimism’ och min ‘positiva inställning till livet’, som lätt ses som ett hot … Egentligen för mig är ett “funktionshinder!” …den har gjort mig sjukskriven ett antal ggr. Många tycker tvärtom att jag har det väldigt bra och inte är en av dem med vardagliga bekymmer. Och så stängs dörren.
    Jag rubricerades för dryga halvåret sedan med ADHD, svaren från omgivningen blir “du behöver bara gå ner i varv, ta de lugnt, stanna upp”.. Dörren ÄR stängd. Kanske Ditt Kanonfina bildspel kan hjälpa … å ena sidan hehe! Kanske inte mig …Men nån annan..
    Det blir iaf ännu en motvikt till alla “goda råd” från media/vänner …” Ät inte färgämnen eller socker… ADHD har blivit en populär diagnos- Finns den verkligen?… Ta inte amfetamin Du får alzheimers ..egentligen handlar det om en proteinbrist” osv…Därmed sagt att det är lättare för samhället att blunda och låtsas som att ADHD inte finns tills den rätta boten finns på marknaden. Så den utrotas lika fort som den uppstod ;)
    Jaja, Emedan får vi som har the diagnos “leva utan diagnos”!
    För mig är det sekundärt att preparaten ikke fungerar PRIMÄRT vill jag ha Förståelse från arbetslivet, samhället, skolan och vårdcentralen… efter 44år som Empatisk medmänniska och Odiagnosticerad ADHD… Med allt vad det innebär från skolors betygssättning till att själv jobba inom vården- på något sätt ha en “upprättelse”- vad är “normalt”? Varför heter allt att “vi anpassar efter individen”?
    Ja, fullt av frågor men no answers…LIFE MUST GO ON… Och JAG ÄLSKAR VERKLIGEN LIVET <3
    Tänker på Alla Er med diagnos ADD, ADHD … Var rädda om Er!

    • 208 Victoria februari 16, 2012 kl. 12:30 e m

      Härligt att höra att du älskar livet! Det gör jag med. Men man möter ett motstånd som att gå emot hullingar och fastnar hela tiden, då kan man bli nedslagen, av att inte känna att man lyckas. Men, life must go on. Det finns ju underbara dagar när allt verkar fungera! :-)
      V

      • 209 Rebecca. februari 17, 2012 kl. 12:59 e m

        =)) Kan oxå känna igen mig i “gå emot hullingar och fastnar hela tiden”…
        Jag känner mig oftast som pluralis rusande lokomotiv…som måste växla spår…och i tid…Missar jag en växling eller en inbromsning så finns där “fler tåg”…
        Summering blir iaf att jag glömmer, men säkert också förtränger, saker…både när jag lyckas och misslyckas.
        Mina nära och kära kan ibland uppfatta sig som “oviktiga”! :(
        ..Jag försöker dock påminna om att Livet är så mycket större än den enskilda händelsen… och alldeles för kort för att spåra ur helt! :-D

        Hoppas Du får en Skön & Trevlig Helg

        Rebecca.

  116. 210 Sandra februari 16, 2012 kl. 12:36 e m

    Underbar läsning! Helt fantastisk! Fick alltid veta att det var fel på mig… Och att jag förtjänade att bli mobbad p.g.a. mitt funktionshinder. Alltså, det var fritt fram för alla andra barn i hela skolan att mobba mig eftersom jag var annorlunda! Men om någon hade kunnat förklara för dessa noviser… Så hade mitt liv nog sett annorlunda ut idag! Tack för att du går ut och berättar så att folk förstår!

    • 211 Victoria februari 16, 2012 kl. 12:43 e m

      Att tycka det är fel på andra människor är den största svaghet som finns. Jag kanske inte tycker om alla människor, men de är väl som de ska vara för det? Folk är så rädda för det annorlunda för att de själva känner sig så vanliga och grå. Stå på dig!


  1. 1 Tweets that mention ADHD i bilder. « Bloggmalplace’s Blog -- Topsy.com Trackback vid januari 11, 2011 kl. 10:54 e m
  2. 2 Min hjärna roar mig. « Bloggmalplace’s Blog Trackback vid mars 22, 2011 kl. 8:18 e m
  3. 3 De oväntade kommentarerna. « Bloggmalplace’s Blog Trackback vid juni 7, 2011 kl. 8:38 e m
  4. 4 Kortkort om ADHD och hjärnan. « Bloggmalplace’s Blog Trackback vid augusti 12, 2011 kl. 6:42 e m
  5. 5 ADD hypoaktiv AD(H)D « Bloggmalplace’s Blog Trackback vid augusti 22, 2011 kl. 2:05 e m
  6. 6 ADHD I BILDER « KAOSBLOGGEN Trackback vid september 1, 2011 kl. 8:00 f m
  7. 7 LivsElixir för ADHD » Konsekvenser av fördomar och myter om ADHD Trackback vid september 8, 2011 kl. 12:28 e m
  8. 8 ADHD i bilder « vid vedspisen Trackback vid oktober 2, 2011 kl. 1:11 e m
  9. 9 LivsElixir för ADHD » ADHD Trackback vid oktober 3, 2011 kl. 5:45 e m
  10. 10 Helt fantastiskt!! Så spot on… vill du veta mer? Vill du veta hur det faktiskt är att ha Adhd som vuxen?? Jag menar på riktigt… « Adhd Mitt i Livet Trackback vid oktober 16, 2011 kl. 3:45 e m
  11. 11 Adhd Mitt i Livet Trackback vid oktober 16, 2011 kl. 3:51 e m
  12. 12 ADHD Awareness Week | Aluma Trackback vid oktober 17, 2011 kl. 7:44 e m
  13. 13 Vad är ADHD? | Pernilla Pramberg Trackback vid oktober 21, 2011 kl. 5:08 e m
  14. 14 ADHD-föräldrar. « Bloggmalplace’s Blog Trackback vid oktober 22, 2011 kl. 9:13 e m
  15. 15 Milo Lilja - Den nakna sanningen ur en kvinnas ego: ADHD ärftligt, men vettefan? Trackback vid november 12, 2011 kl. 8:33 e m
  16. 16 För att lättare förstå « Hitta Hem? Trackback vid november 22, 2011 kl. 2:58 f m
  17. 17 Att försöka förstå ADHD « Vi får vardagen att funka Trackback vid december 1, 2011 kl. 12:16 e m
  18. 18 Om du har tid-lust-ork… « orkarinteprata Trackback vid januari 19, 2012 kl. 8:44 e m
  19. 19 Read end learn! | ADHD i vardagen Trackback vid januari 29, 2012 kl. 7:48 e m
  20. 20 Appar vid npf-funktionshinder. « Victorias ADHD-blogg. Trackback vid februari 22, 2012 kl. 7:42 e m

Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Kategorier

Arkiv